2012-09-03

"Jag mötte honom ju!"

I veckan sändes en mycket intressant och fint gjord dokumentär Akuten", från Kings College Hospital. Ett filmteam hade följt arbetet på akutmottagningen under ett enda dygn. Man fick möta både personal och patienter, och de gav frikostigt av sina tankar, om stort och smått. Det fall som var mest gripande var kanske den unge man som hamnat dubbelvikt under en av Londons dubbeldeckare. Redan innan han kom in till sjukhuset förstod överläkaren att det handlade om liv eller död, och att allt måste gå rätt till i minsta detalj. Mannen hade mycket svåra skador; huvudskador, krossade ben, stora köttsår och ett krossat bäcken, delat i ett femtontal delar, med livsfarliga inre blödningar, chock och en puls på 154. Läget var minst sagt kritiskt. Teamet jobbade stenhårt - blodtransfusioner, avtappningar, fixeringar...Till slut fick man ordning på det mest akuta, men ingen var säker på utgången.

Fyrtiotre minuter in i programmet så får man möta denne stillsamme grekiske ekonomistudent. Han förklarar att han inte minns något från en hel månad, men är tacksam att läkarna räddade hans liv. "Någon måste gilla dig däruppe", säger intervjuaren. "Ja - jag mötte honom ju! Och jag kom tillbaka, så han gillade mig. Han gillar mig fortfarande", svarar denne stillsamme unge man med lysande ögon. Efter tre månader och trettio operationstimmar kunde han resa sig och gå från sin rullstol.

Inga kommentarer: