2019-03-18

RFSU och cancerlarmen: Motsägelserna uppenbara

Vi nås av en orosrapport att livmodershalscancer har ökat kraftigt den senaste tiden, nu upp emot 600 fall per år. Även tonsill- och svalgcancer ökar hos män. Ofta med dödlig utgång. Orsaken är HPV-virus, eller papillomavirus. Det hör till en grupp av tvåhundra olika virus som finns i livmodershalsen hos kvinnor. Några är cancerframkallande. Det sprids genom sexuella kontakter,  analt och oralt sex och genom sex med olika partners.  I stabila förhållanden är det i stort sett okänt.

Folkhälsoinstitutet, fd Smittskyddsinstitutet, vill nu se över vaccinationsprogrammet, så att även pojkar och män kan vaccinera sig. Och RFSU stöder saken.

Det märkliga med detta är att RFSU under åratal uppmuntrat till all sex utanför ordnade förhållanden, och även oralsex. Man gör det alltjämt. En rubrik på deras informationssite är "Hur ger man en tjej oralsex?" Observera uttrycket "en tjej", alltså en tillfällig förbindelse. Just detta beteende, oralsex och olika sexpartners är själva grundorsaken till att papillomviruset spridit sig. Det drabbar således hundratals män med dödlig utgång.

Med stödet för vaccination har man erkänt kunskapen om riskerna. Men fortsätter alltså propagera för riskbeteendet.

RFSU har alltjämt förtroendet från Skolverket att  - trots man är en privat aktör  - undervisa om sex- och samlevnad på våra grundskolor.

2018-12-28

Jesus - en religiös figur?

Att raljera med den kristna tron tycks vara något som SVT satt i system. Ty varje jul kommer det alltid något för att göra oss alla osäkra, om julen inte bara är ett påhitt för att få lite ledigt och festligt. Detta år kom först en artikel som försökte förklara jungfrufödseln ur vetenskaplig synpunkt. Och då kom man fram till, att eftersom Jesus var av manskön och Maria av kvinnokön, så måste Jesus  har varit "transsexuell". Ty med jungfrufödsel eller partogenes, som det heter inom biologin, påstås att då

måste avkomman bli en genetisk kopia av föräldern, och därför ha samma kön som denne.

Men nu förökar sig inte däggdjur medelst knoppning eller kloning, inte ens om det vore möjligt att ett ägg skulle fördubbla sitt kromosomtal. Ty varje ägg är genetiskt unikt. Och det finns 5-6 miljoner sådan unika äggmoderceller redan innan ett flickebarn föds. Även mannens könsceller är unika. Det enda som stämmer i artikeln är att jungfrufödsel inte förekommer i däggdjursvärlden. Inte könsbyten heller.

Och just därför så ökar ju julberättelsen i trovärdighet; man har inte sammanblandat ett naturfenomen med ett övernaturligt under, Gud ingrep just så för att väcka människornas medvetande och tro.

I en annan artikel, även den från Vetenskapsredaktionen, så konstateras kort att Jesus nog fanns, men inte som vi kristna uppfattar det, som Guds Son:

Utöver den ideologi han predikade om Guds rike på jorden, fick han följeslagare eftersom han ansågs kunna hela och driva ut andar.  — Hur mycket folk uppfattade det som mirakel vet vi inte. Det var inte så märkvärdigt att driva ut onda andar på den tiden, säger Cecilia Wassén.

Sedan avfärdas skattskrivningen i Betlehem med lätt hand, likaså Jesu födelsedag. Tonläget illustreras väl enklast med denna mening:

Jesus må vara en religiös figur men en del påståenden om honom är mycket osannolika. 

Förra året var det Betlehemsstjärnan som ifrågasattes, detta lagom till Trettonhelgen.  Ett påhitt bara

för att ge extra tyngd och värdighet åt Jesu födelse. Idén att en kungs födelse hängde samman med en stjärna fanns redan på annat håll sedan länge.

Med all respekt för andra människors ´tro eller otro måste man ändå undra över SVT:s intresse för att förlöjliga just kristendomen. Ty några kritiska artiklar om judarnas anspråk att vara utvalda av Gud eller historiska studier över berättelserna om Mohammed  - hittas inte. Man undrar också över vad egentligen de pressetiska principerna betyder för de anställda:

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.

Här fanns varken saklighet (felaktig biologi)  eller opartiskhet (man utgår från ett konsensus att kristen tro bygger på myter), och inte heller sanning och allraminst relevans, inte minst med tanke på publiceringsdatumen, som verkar ha valts för att kränka de kristnas tro maximalt.

2018-12-05

Stefansdomen profanerad - igen

Rapporter når oss om att Stefansdomen i Wien åter använts för rent profana ändamål. Organisationen Life Ball har låtit skådespelaren Philip Hochmair spela upp sin pjäs Jedermann (reloaded) en gayversion av Hugo von Hoffmansthals pjäs från 1911. Detta med hjälp av rockband och alltså - inför altaret i den högvördiga katedralen från 1100-talet. Tidigare förvandlades hela katedralen till ett diskotek, då en rockkonsert framfördes.

Life Ball är en insamlingsstiftelse, som startades av Wiens gayprofiler. Man ordnar konserter och fester och modevisningar mm, för att samla in medel mot AIDS. Det verkar som en magnet för politiker, kändisar, filmstjärnor och popartister, (till exempel Conchita , den "skäggiga damen" som vann Schlagerfestivalen 2014, som presenterades som kvinna.  I själva verket handlade det bara om ett jobb utfört av en professionell dragartist.)

Uppenbarligen kan inte heller ärkestiftet i Wien motstå stjärnglansen.


Philip Hochmair är själv gay och har inga problem att uppträda som profet för en utåtriktad promiskuös livsstil, han medverkar i pornografiska, sadomasochistiska filmer med mera. Nu fick han hela Stefansdomen att spela ut sina register i. Behållningen från biljettförsäljning mm går till ett sjukhus som drivs av Malteserhjälpen i Sydafrika - efter vederbörliga avdrag för kostnaderna förstås.

Bortsett från det anstötliga i att profanera Guds hus och Sakramentet, som drabbar alla troende, undrar man nu hur tankarna går bland kyrkans män i Wien. Om man verkligen vill bekämpa AIDS, så är det väl knappast via sjukhusen, som har att lindra följderna, utan genom att förhindra spridningen. Och det kan man bara göra genom att söka förändra de sexuella vanorna, i Sydafrika likaväl som i Wien. Det som brukar kallas promiskuitet. Istället verkar det som organisationen vill ha med ungdomen på det "frigjorda" partytåget. Men många som lever med sjukdomens följder, kanske inte tycker det sexuella är så häftigt som påstås av Life Ball, inte minst smittade kvinnor och barn.

Påve Benedikt fick kritik när han försökte framföra det som alla vet; mediciner och kondomer kan möjligen bromsa epidemin i de rika länderna. Men så länge sexuella föreningar sker över könsgränserna och utan ansvar så kommer lidande och död att fortsätta drabba de fattiga -  män, kvinnor och barn.

Se även:
Kampen mot AIDS - inte en fråga om kondomer



2018-11-20

Är sterilitet en fråga om hälsa?

TT rapporterar att steriliseringar av män i Sverige har ökat. I Stockholm t.ex har antalet fördubblats under bara ett år. Man tror det beror på att kvinnor tröttnat på P-piller, det som en del kallar "kemisk korsett".

Vad handlar det då om? Jo, ett i stort sett irreversibelt ingrepp:

Vid manlig sterilisering, vasektomi, skärs sädesledarna av, vilket innebär att mannen blir ofruktsam.

Utan tvekan är det således en sorts könsstympning. Precis som när det gäller "könsbyten" så handlar detta inte om hälsa, utan snarare om att göra ingrepp som reducerar den "reproduktiva hälsan" dramatiskt. Likväl så hänvisas just till reproduktiv hälsa gällande dessa ingrepp, som i många landsting bekostas av den allmänna sjukvårdskassan.


För en katolik är äktenskapet inte fullständigt utan den sexuella föreningen mellan man och kvinna, där barn alltid kan vara en möjlighet. Förvisso kan varje förening inte resultera i barn. Naturen har sin egen rytm här. Sedan kan permanent barnlöshet också finnas, det kan bero på många orsaker, både medfödda och uppkomna, inte minst pga ålder. Men då är det inte orsakat av människans eget beslut, som i detta fall dessutom är oåterkalleligt.

Utlösningen är bara fri från spermier – och målet är uppnått, säger Niklas Envall.

Men det är bara det mänskliga målet som är uppnått - att frikoppla sexualakten från dess naturliga mål. Hela fortplantningen, från attraktion till befruktning - ingår i ett otroligt sofistikerat biologiskt maskineri , vars mål är inte bara är en hastigt övergående sensation och ett uppfyllt behov, nej, inte ens endast fortplantning, utan också genetisk variation, förnyelse, mångfald, skapelse. Ett stort mysterium.

Och i grunden finns också det vi kallar kärlek, till en person, till barn, till livet - och till Gud.

2018-08-27

Fallet McCarrick: Motsägelser saknas knappast

Fallet McCarrick och ärkebiskop Viganós brev har skildrats på annat håll. Eftersom detta är en presskommenterande blogg, så noterar vi bara några motsägelser:

1. Påven vill inte kommentera saken utan hänvisar till journalisternas goda omdöme. Man kan inte läsa det på annat sätt än att han tycker att saken inte borde ha publicerats. Men brevet finns i original i National Catholic Register, LifeSiteNews och några andra tidskrifter. Det länkades inom kort till ett tusental andra källor. Samtliga katolska större nyhetsbyråer och tidskrifter refererade brevet, däribland CNA, Crux , CNS (amerikanska biskopskonferensens nyhetsbyrå),  AciPrensa, AciStampa, The Tablet, NCReporter, Kath.net, alla stora amerikanska tidningar, till exempel New York Times. Inte dock på News.va och heller inget från den österrikiska biskopskonferensen, Kathpress. Saken har kommenterats även på många stiftssidor, inte minst det norska ärkestiftet i Oslo. Och i Sverige, Signum.

Skulle ett förtigande av det öppna "vittnesmålet" från en toppkraft i själva kurian verkligen vara förenat med den transparens som påven hävdat ska känneteckna katolska medier, och

En journalism skapad av människor för människor, en som är i allas tjänst, särskildt de  - och de är i majoritet i vår värld - som inte har någon röst.
(Message of His Holiness Pope Francis For World Communication Days 24 January 2018)
?
2. Brevet är långt och innehåller en rad detaljer, många är svåra att bedöma och kontrollera. Det är även motsägande i vissa stycken. Till exempel skriver ärkebiskop Vigano att han skrivit att

det vore rekommendabelt att för en gångs skull de kyrkliga myndigheterna skulle ingripa innan de civila, och om möjligt innan skandalen kommit ut i pressen. Detta skulle ha återupprättat något av den värdighet hos en Kyrka som är så prövad och förolämpad av så många avskyvärda handlingar från en del präster. Om detta skulle göras, skulle civila myndigheter inte behöva döma en kardinal, utan en präst som kyrkan redan hade vidtagit lämpliga åtgärder mot för att förhindra att en kardinal kunde göra övergrepp och fortsätta skapa oskyldiga offer. 

Men handlar detta råd inte just om det förtigande som ärkebiskopen går till angrepp emot?

3. Flera medier, däribland New York Times, några biskopar även, och imorse fd vatikanambassadören Ulla Gudmundsson antyder att publiceringen är ett led i en utstuderad kampanj riktad mot påven och hans "reformprogram". Bakom står "traditionalisterna". En konspirationsteori framförs alltså mot de medier som vill komma åt just konspirationer ibland präster och biskopar. Saken blir särskilt olycklig när epitetet "traditionalist" kan rikta sig mot allt från vissa som inte gillar delar av det Andra Vatikankonciliets ymniga texter, till de som föredrar den latinska Mässan, extraordinär ordning. Inget som har det minsta med övergrepp eller påvens hantering av kardinal McCarrick att göra alltså. Men likväl skapar splittring och misstänksamhet bland de troende, ända in i församlingarna.


2018-08-14

Den nya ultramontanismen?

Ultramontanism var en rörelse på 1800-talet i syfte att stärka påvens makt gentemot nationalstaterna och även den sk konciliarismen, som ville hävda att koncilierna stod över påven. Man trodde vi idag befinner oss långt från dessa strider. Men så kommer en artikel av fdr Thomas Rosica CSB (1), för  det kanadensiska mediebolaget Salt & Light en artikel som går ännu längre . Nu ska påven inte bara stå över koncilier och nationer, utan även Skrift och Tradition:

Påven Franciskus bryter katolska traditioner närhelst han vill, eftersom han är "fri från ohälsosamma bindningar". Vår kyrka har faktiskt gått in i en ny fas: med denna första jesuitpåves ankomst är den öppet styrd av en individ snarare än genom Skriftens auktoritet ensam eller ens dess egna diktat av tradition och skrift. Påven Franciskus har tagit  en jesuitisk intellektualism till Petri ämbete.  Genom att välja namnet Franciskus, bekräftar han också kraften i ödmjukhet och enkelhet. Påven Franciskus, den argentinska jesuiten, försäkrar inte bara komplementariteten mellan de Ignatianska och Franciskanska spåren. Han pekar varje dag på hur sinnet och hjärtat möts i kärleken till Gud och nästan. Och mest av allt påminner han oss varje dag hur mycket vi behöver Jesus, och också hur mycket vi behöver varandra på resan.


Det är en absolut hörnsten i vår katolska tro att den bygger på Uppenbarelsen som den givits oss genom vittnesmål, i Skrift och Tradition genom två årtusenden, ja längre än så om man räknar med profetiorna.

Visst kan man bryta mot tradition och skrift, det ser vi dagligen. Men att påven som person skulle vara fri att  bryta mot dessa, närhelst han vill och hur han vill, och vi har att följa detta, är inte bara en felaktighet. Det är en omöjlighet, enligt vad S. Bellarmin SJ så omsorgsfullt har formulerat. Och ja, utifrån sin "jesuitiska intellektualism".

Vi tror inte kyrkan styrs av en enda individ, och vi tror inte påve Franciskus skulle vara så primitiv att han inte tar hänsyn till skrift och tradition. Det vore ju knappast kärleksfullt till den kyrka Vår Herre grundat och skänkt så mycket nåd.

Vi kommer fortsätta hålla oss till vår devis, "Tro och sanning" och, som det står i Impressum:

Utan att vara ett officiellt kyrkligt organ strävar KATOLSK OBSERVATÖR efter en trogen hållning gentemot den katolska kyrkans tro och tradition.

(1) Fdr Thomas Rosica CSB är verkställande direktör i den katolska kanadensiska TV-kanalen  Salt & Light Television. Han tjänade tidigare som assisterande pressekreterare i Vatikanen, jämte p. Lombardi. Fdr Rosica uppmärksammades 2015 för att hota én bloggare med skadestånd genom en advokatbyrå, för att han påstått Rosica ville manipulera utkomsten av extrasynoden om familjen.

2018-07-24

Tyskland: Ytterligare klosternedläggningar


(katobs.se) Vi har tidigare rapporterat om att det sista birgittinklostret i Tyskland, det ärevördiga Altomünsterklostret, stängts och egendomen beslagtagits av ärkestiftet i München. Detta trots att både finansiering och kallelser fanns. Författaren Peter Seewald har nu rapporterat om att ännu ett stort kloster stängs, "Mödrarna av Heliga Korset" i Reutberg, Bayern. Grundat 1618 har det skötts av franciskannunnor, som försörjt sig själva med öltillverkning mm. De är kända för sin eukaristiska spiritualitet.

Sr Doris stiger upp halv fyra varje morgon
för att sköta bryggeriet och be.

Man har nekats fylla tomma luckor med systrar från andra kommuniteter i München och Tanzania, och förvägrats även ta emot volontärer att hjälpa till. En omfattande plan från staden för nystart med förstärkt kloster och vårdhem, framfördes för ett år sedan, men har inte beaktats. Klostrets spiritual  har förflyttats varvid de kvarvarande nunorna berövats heliga mässan. En ekonomisk administrator knuten till ett företag, men band till ärkestiftet, har tagit över ekonomin, med åtföljande ökade kostnader. Mönstret från Altomünster har följts, att systrarna sedan åratal varit berövade möjligheten sköta ekonomin själva och ta emot donationer, som erbjudits av till och med borgmästaren. Byborna har demonstrerat, de vill ha klostret kvar.


Det finns omfattande egendomar i klostrets ägo. Men ärkestiftet svarar bara att det är inget beslut, utan det handlar om en oundviklig utveckling - nya tider. Men ärkestiftet arbetar målmedvetet, och det verkar snarare vara så att man avsiktligt avvecklar klostren i fruktan att de omfattande kapitalen annars ska förbli oåtkomliga. Eller som Sr. Agnesita Dobler, ekonomidirektör och  generalsekreterare för tyska Ordenskonferensen sade redan 2014:

Processen att omvandla religiösa institutioner till andra affärsverksamheter har skett i många år. Arbetet sköts i regel av kyrkliga institutioner. För de medarbetare som är vana att arbeta med religiösa ordnar kan detta vara en märkbar förlust. Men efter några år framträder en ny kultur. Precis som kyrkan är närvarande eller inte närvarande i samhället, så är det analogt med de enskilda religiösa institutionerna.


Men nya tider har det ju alltid varit, och som S. Augustinus redan påpekade. Vad är tiderna? Tiderna, det är vad vi själva gör dem till. Vad vi vill de ska vara.

Petition till ärkestiftet
Vänförening med information, länkar mm
Ärkestiftets förklaring till situationen