Ekoredaktionens fundamentalism

I en kort intervju i radions Eko med kriustdemokraternas nya ledare Ebba Busch Thor i fredags så frågade intervjuaren två gånger om skolan skulle

"lära ut evolutionsläran som ett faktum eller som en teori.". 

Frågan vittnar om en graverande okunskap om den naturvetenskapliga begreppsvärlden. Man kan inte ställa en naturvetenskaplig teori mot ett faktum. Inom naturvetenskapen är det teorin som utgör faktasamlingen. En teori är  bland de starkaste uttrycken man har för konsensus.Teori utan fakta finns inte.

När det gäller "evolutionsläran" så är inte ett faktum, utan ett samlingsnamn för en rad modeller för hur biologisk mångfald kan tänkas uppstå. Frågan är ens om det handlar om en teori. Den moderna genetiken, framförallt då mikrobiologin, slår undan mycket modelltänkande från tidigare, och man måste vara öppen för att många schabloner måste skrotas, såsom livets träd, och alla dessa fantasifulla framställningar om "när fiskarna gick upp på land" etc, som man ännu finner i läroböckerna, eller att människofoster har svans och gälspringor. Darwin visste inget om genetik, och idag fullkomligt rasar det in data som ingen av pionjärerna inom evolutionsteorin hade ens en föreställning om.

Men denne reporter tycks tro att "evolutionsläran" är som Mose stentavlor, något skrivet i sten som man måste kräva att eleverna ska ta till sig ograverat. Så är det alltså inte, varken med evolutionsteorin, atomteorin eller Big Bang. Det verkar som om SR drabbats av en släng scientism, alltså bokstavstroende vetenskapstro. Detta är främmande i den seriösa forskarvärlden.

Den naturvetenskapliga metoden (som egentligen inte är en utan en mängd olika) syftar till att ta reda på fakta om vår omgivning och så långt det är möjligt visa att dessa fakta kan acceperas som naturvetenskapliga sanningar. Detta gör man genom experiment, observationer, modeller etc. De naturvetenskapliga slutsatserna är inte motsatser till eller "bättre" än uttryck inom andra områden, som till exempel inom konst, filosofi eller litteratur. Vad det handlar om är olika typer av insikter, som utifrån sina förutsättningar ökar våra kunskaper. Man brukar ge en mall för hur naturvetenskaplig forskning går till. Man utgår från en frågeställning och formar sedan en hypotes (till exempel: "Livet uppstod i havet"). Denna gissning prövas sedan genom experiment, observationer, studier, intervjuer eller modeller. Utifrån det resultat man får så kan hypotesen bekräftas, förkastas eller modifieras. Flera sådana bekräftade (evidensbaserade) hypoteser kan i sin tur bilda en teori, som alltså har mera stöd än en hypotes (till exempel teorin om förhållanden mellan massa, ljus och energi, den sk relativitetsteorin). Om en teori visar sig vara stabil och bekräftas ytterligare under lång tid så kan man tala om en vedertagen sanning. (Till exempel att månen cirkulerar runt jorden och att jorden snurrar kring sin egen axel. )

Men hypoteser, teorier och även vedertagna sanningar kan upplösas över mycket kort tid, då nya fakta framkommer, sk paradigmskiften,  Så skedde t.ex. med den sk Flogistonteorin om materia, som var dominerande vid läroinstitutionerna under 70 år, för att - när syret upptäcktes - försvinna på bara några år. En annan uppfattning, som faktiskt ännu dröjer sig kvar, är att arvet ligger i blodet. Det finns åtskilliga språkliga bevis för att denna föreställning är svår att få bort. Än värre blir det om man bygger en hel karriär och kanske forskningscentra kring en hypotes. Då ligger det ju i dessa forskares intresse att klamra sig fast vid sin uppfattning och till varje pris motarbeta alternativa teorier. Detta är fallet inom vissa kretsar evolutionsforskningen, de sk neodarwinisterna.. (Då talar vi inte om utmaningar från sk kreationism, som inför religion i vetenskapen, utan epigenetik, och molekylärgenetik.)



Trädmetaforen tv, urträdet som Darwin ritade i sin anteckningbok - och skogsmetaforen, här en liten buske i form av uppkomsten av bakteriers variation i ämnesomsättningen.

Att reportern dessutom lever i tron att en partiledare kan ändra i läroplanerna, är förvånande- Och läroplanen uppmanar dessutom redan idag att man skall ifrågasätta och diskutera de biologiska modellerna. Här saxat direkt ur grundskolans målbeskrivning: 

• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
• De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Om Ebba Busch Thor skulle svarat att skolan ska lära ut evolutionen som orubbligt faktum, så skulle hon således inte varit bara ovetenskaplig, utan även brutit mot målbeskrivningen i läroplanen.