Honora patrem tuum

Just nu förekommer det en del publicitet kring några kända personligheter, vars barn ämnat utkomma med mustiga skildringar av sin barndom. Dessa halvdokumentärer, autofiktioner, har mer eller mindre varit menade som en "motbild" av de i offentligheten ofta uppburna föräldrarna. Bland dem kan nämnas Nils Claeson, son till författaren, konstnären och bohemen Stig Claeson, mera känd som SLAS, och Felicia Feldt, dotter till den självutnämnd barnspecialisten Anna Wahlgren. Tidigare har vi ju fått makarna Myrdals uppfostringsmetoder belysta från två av deras barn, Jan Myrdal och Sissela Bok. Ingmar Bergman har skildrat sin far på ett sätt som fick hans syskon att reagera.

Visst kan man med rätta vara besviken på sina föräldrar. Kanske de svikit och missbrukat barnets inneboende förtroende för dem som det måste lita mest till. Kanske de missbrukat alkohol, mat, pengar, varit otrogna...Men har man för den skull rätten att redovisa dessa iakttagelser, besvikelser, bittra känslor, även om de bygger på rena rama sanningen? Det är nästan som offentliga terapisamtal.

Ett av tio Guds bud lyder:

Visa aktning för din far och din mor, så som Herren, din Gud, har befallt dig, så att du får leva länge och det går dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig.

Bibelöversättningen 1917 använder istället "Hedra":

Hedra din fader och din moder, såsom HERREN, din Gud har bjudit dig, på det att du må länge leva och det må gå dig väl i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.

eller i Vulgatan:

honora patrem tuum et matrem sicut praecepit tibi Dominus Deus tuus ut longo vivas tempore et bene sit tibi interra quam Dominus Deus tuus daturus est tibi.

Frågan är nu: Visar man verkligen aktning genom att alltid lyda och tiga med oförrätterna?

Gud har ju alltid rätt. Man skall vara glad att man överhuvudtaget blev född, och att det fanns några som såg till att man fick ett hem, mat och kläder. I ljuset av alla dessa som aldrig ens fick se sina föräldrars anleten så borde man stå ut med betydligt mer än föräldrars brister, vare sig det handlar om att bli bortglömd utanför en sporthall, osedd, sviken eller missförstådd. Hav tålamod, fördragsamhet och ställ inte ut pappa eller mamma för allmänheten. Noas söner Sem och Jafet räddade sin far ur en pinsam situation, medan Ham istället valde att berätta vad han sett och på så sätt ställa ut sin fars brister till beskådan. För detta fick hans efterkommande lida.

Man må säga att Bibeln endast förmedlar myter och folkliga föreställningar. Men inget av detta kan frånta de sedan generationer förvärvade visheter den förmedlar.