Filippinerna: Respekt för livet - hur länge?

Förhållandet mellan stat och kyrka har alltid varit bra i detta katolska land. Relationen är i stort sett identisk med den i USA; staten är helt sekulär och kyrkor och samfund får klara sig själva. Men sedan president Aquino dammat av ett gammalt förslag om att införa “Reproductive Health” (RH) som ett nationellt projekt så har ett intensivt medialt krig startat mellan regeringen och biskopskonferensen. Förslaget innefattar omfattande information om preventivmedel och familjeplanering, på skolor och hälsokliniker. Det som upprört kyrkan mest är att man även vill propagera för och distribuera “dagen efter”-pillret, ett preparat som bortstöter redan befruktade ägg.

Huvudargumentet för förespråkarna för denna “RH bill”, som alla kommer från det ekonomiska toppskikten, är att landet lider under överbefolkning, och att det är detta som är orsak till fattigdom och att man kommer på efterkälken gentemot det övriga Asien. Man har till och med föreslagit en tvåbarnspolitik liknande den i Kina. (Men är landet verkligen överbefolkat? I vissa delar har befolkningen klumpats ihop i trånga kvarter, medan landsbygden är glest bebodd, utom utefter de få landsvägar som finns. Den långsmala stora ön Palawan befolkas till exempel bara av 900 000 invånare och de urgamla risterasserna i norr på huvudön Luzon håller på att förfalla på grund av brist på arbetskraft. (En annan orsak är överimport av ris. Så mat saknas således inte, det är distributionen som brister.)

Ännu har inte abortfrågan tagits in i debatten - Filippinerna är ett land där abort inte tillåts. De förekommer naturligtvis aborter, en del talar om 90 000 om året (att jämföras med våra 45 000 på en tiondel av folkmängden). Men någon “pro choice”-rörelse finns ännu inte. Många befarar dock - med all rätt - att RH-frågan är den plogbill som ska bryta isen och öppna för en legalisering av även aborter. Vilket som bekant resulterar i färre illegala aborter, men mångdubbelt fler aborter.

Presidenten nämnde inte denna fråga i sitt tal, vilket förvånade många. Från senatorerna hoppas man att kunna inleda mindre infekterade “förhandlingar” med nya personer i biskopskonferensen. Vilket visar att kyrkan ändå möts med respekt här. Vem skulle i vårt land ens komma på idén att förhandla med våra kyrkor om ett lagförslag som går emot kristen etik?

(Bilden: Palawan, Filippinerna - överbefolkat land?)