Som på beställning trillade det idag in ett par vittnesmål om prästförseelser även i vårt stift. Vi avstår kommentera detta, inte heller de boulevardskvallerhistorier som fyller norska medier just nu. Igår intervjuades biskop Anders Arborelius i radion, och tillfrågades om påven inte borde avgå med tanke på vad pressen menar han gjort eller rättare sagt inte gjort som kardinal - nämligen löst präster från sina löften så fort de själva velat.
Alltid brukar det vara några som kräver påvens avgång. När en med kyrkans morallära obekväm tysk biskop menade Johannes Paulus II skulle avgå av hälsoskäl så hittade han blixtsnabbt ett svar, med glimten i ögat: - Och till vem skulle jag lämna min avskedsansökan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
16 kommentarer:
Ok, mer och mer av avslöjanden. Men jag som själv är gammalkyrklig lutheran, menar att den romerska-katolska kyrkan ingalunda hyser mer av sexuella avvikelser än andra. Men en sak som den romerska kyrkan förnekar, det är att dessa saker inte beror på celibatet. Det kan tyckas så. Men här ligger en sak förborgad. Alla har vi det sexuella begäret med oss, och få kan av sig själva stävja det. Som celibatär man och präst i den romersk-katolska kyrkan kan du inte inleda en förbindelse med en kvinna, eftersom dels en förbindelse med henne kan ha konsekvenser så att det blir barn, dels kan hon å sin sida hävda att hon har rätt till mannen och rätt till äktenskap, och det betyder att prästen som skulle vara celibatär måste avgå från ämbetet och så gifta sig. Andra förbindelser har inte dessa konsekvenser blott de sker i smyg. Här ligger mycket av förklaringen till dessa pedofilärenden. De beror alltså inte på att den romerska kyrkan hyser fler pedofiler än andra, utan att celibatet leder till svårigheter, inte minst i vår tid, och därför får präster att inleda sådana svårartade förbindelser.
/gnesiolutheran
Även buddhistmunkarna lever i celibat men mig veterligen är pedofili inget stort problem för buddhismen (om något alls). Antagligen är problemet lika stort inom alla samhällsgrupper och organisationer men har i det här fallet fått enorma proportioner pga medias uppmärksamhet.
Jag håller med om att problemet förvärras av den starkt erotiserade moderna miljön som vi alla lever i numera. Men det påverkar även präster inom andra trossamfund. Här har är ett snabbt urplock från svensk media:
Två konfirmander offer i prästsexmål
http://svt.se/2.34007/1.1818254/utskriftsvanligt_format
Gift präst hade sex med sörjande kvinna
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4813811.ab
Kvinnlig präst blev ihop med 15-årig konfirmand
http://www.expressen.se/nyheter/1.1517551/kvinnlig-prast-blev-ihop-med-15-arig-konfirmand
Kravet på att Katolska kyrkan ska överge celibatet är en del av flera reformkrav för att ”modernisera” den och är starkt förknippat med de andra - tillåta kvinnliga präster, samtycka till preventivmedel, tillåta homoäktenskap, samtycka till abort. Man använder sig av det som de flesta anser är uppenbart i debatten - celibat och preventivmedel, för att ”sälja” även de andra liberala idéerna. Skulle den katolska kyrkan ge efter för sina traditioner och principer på en punkt, så hoppas man att den ska förändras för övrigt.
En sådan liberalisering startade i Svenska kyrkan med prästvigningen av kvinnor. Därefter har det varit lätt att genomföra den ena moderna reformen efter den andra. Men Svenska kyrkan är på väg mot sin undergång och få tvivlar på den saken.
Min teori är att de tragiska pedofilfallen används av ateistiska krafter som arbetar för en total sekularisering av världen, men givetvis tar de en sak i taget. Nu tycks den katolska kyrkan vara i fokus och det är lätt att hålla fokus på den eftersom en i stort sett homogent ateistisk media driver på och håller glöden uppe, vilket egentligen är oanständigt.
Jag är inte katolik men ser dessa attacker mot Katolska kyrkan som attacker mot hela kristenheten och därför manar alla troende kristna att ställa upp och försvara gudstro, kristendom och kristen tradition, oavsett trossamfund.
Kommentar till Anonym.
Ingenting av det följande förminskar det lidande som människor har utsatts för. Varje fall är ett fall för mycket.
Statistiken är tydlig, genom undersökningar i flera länder: celibatärer är mindre benägna till sexuella felsteg än befolkningen i stort, och det gäller även pedofili (ca 1% - 1,5% mot 3,5% - 4,5%).
Däremot finns det ett problem inom kyrkan, liksom inom andra institutioner, i att man får in folk som söker sig dit av fel skäl. Ett tidigare diskuterat skäl är makt och anseende. Andra orsaker kan vara att man söker ett bekvämt och skyddat liv, eller att bli försörjd, eller... Personliga problem med sexualiteten kan också vara en "felaktig" drivkraft för några personer.
Det finns psykologiska sidor av sexualiteten, som är värda att fundera över. Men en viktig sak att tänka på är att de vanligaste otrohetsaffärerna inte inträffar mellan en gift och en "ledig", utan mellan folk i fasta relationer. Det är ofta så att människor "fastnar" i någon tanke, som sedan kan bli så central att livet kretsar kring det, och det behöver inte vara sex... Ofta leder det till projektioner och rättfärdiganden, vilket vi ser hos många som gör sig skyldiga till (moraliska) förbrytelser.
Tittar man närmare på övergrepp mot barn, så ser man att de vanligaste förbrytarna är något äldre barn, och därnäst vuxna släktingar (eller "mammas nuvarande"). I tredje hand är det andra, och då just personal i dagis / skola / idrotts- och fritidsverksamheter.
Ser man till vad som gör en förövare, bortsett från andra barn, handlar det ofta om människor med egna problem. Det verkar vara så bland institutionsanställda, liksom bland t.ex. sexturister till Thailand.
Celibatet som sådant vilar på biblisk grund, men är en större fråga än så. Det handlar om att viga sitt hela liv och ge det till Gud. Det handlar om att göra det under lydnad, som är det svåraste och viktigaste löftet. Sexualiteten är något i grunden gott. Den är given av Gud, och genom sex mellan en man och en kvinna kan Gud medverka och skänka nytt liv. Så blir den en skapande kraft. Den är i grunden något att ge vidare. Perverterad blir den när man stänger Gud ute, och så tar bort det skapande elementet. Det blir den också genom att man mer ser till sin "rätt" till tillfredsställelse, och tar lättare på det ansvar som ligger i sammanhanget.
Celibatet leder inte i sig till svårigheter som inte också andra upplever, och detta oavsett om det levs som präst, eller som munk eller ordenssyster. Ibland kan ensamheten vara svår, och ibland kan det vara en frihet.
Att utgå ifrån "rättigheter" kan inte annat än leda vilse. Vi är kallade till att leva i Kristi efterföljd, i gemenskap med honom, och det innefattar någon tanke på offer och lydnad. Han blev lydig intill döden på ett kors, där han offrade sitt liv. Där hamnar man inte om man utgår ifrån "rättigheter" eller att man måste följa sina naturliga drivkrafter / ge efter för frestelser. Den som väljer celbibatet gör det med öppna ögon, och för att ge sitt liv. Det gör det extra tragiskt när dessa människor förfaller i svår synd. De har tappat bort något viktigt i det andliga livet. I flera fall har de också förlorat det eviga livet. Om de inte gör den bot och bättring som krävs...
Det här är ju så väldigt tydligt en media-kampanj. Det handlar för media inte alls om att 'söka sanningen', utan om att få fram ett budskap: 'påven och katolska kyrkan är alldeles förskräckliga'.
- Det började i den här omgången med en artikel i New York Times 25 mars. Wall Street Journal tog ned den på marken, den 6 april. KatObs har redan nämnt juristen Jeff Anderson och hans roll i Times-texten. NY Times hade också ärkebiskop Weakland av Milwaukee som sanningsvittne, mannen som använt $450,000 av stiftets medel för att få tyst på en tidigare (manlig) älskare.
- Etc etc.
- Det påfallande är ju ändå hur relativt förskonad som katolska kyrkan varit i Skandinavien. Media kallar som bekant numera 17-åriga afghaner för "flyktingbarn". På samma sätt har man skrivit som om ett fall i Norge skulle ha handlat om "barn". Ånej: "V. var den gang i begynnelsen av 20-årene, [pater] P. tidlig i 40-årene." (Ja: en dödssynd för katoliken -- men för media något 'naturligt'.)
- Och allt detta vet media -- men skriver något annat.
- Bill O'Reilly, stort TV-namn på Fox News Channel, har den bästa synen på det som skett i USA:
- "A number of Catholics have left the church because of the priestly sins, but not me. From the beginning, in Sister Claudia's first-grade class, I understood that the Catholic Church was about Jesus, not Father Flannery. Believe me, I saw so many loons in my Catholic school days that I should be a Buddhist. But it is the theology, not the church leadership, that keeps me in the fold," O'Reilly writes.
Det är märkligt att homosexualiteten in actu försvaras. Den och dess villkor är ju uttryckligt bestämd i den Kanoniska Lagen. Kopplingen mellan homofiler och pedofiler är också vetenskapligt-medicinskt-prykologiskt-statistiskt validerad bortom tvivel.
Tack, KatObs, Nytt & noterat samt samtliga kommentarlämnare på denna sida. Ni lindrar lidandet med era motfakta!
Låt oss dock inte upphöra att uppröras över vart och ett av de fall som förekommit och som (eventuellt) kommer att dras fram i ljuset. Låt oss heller inte glömma att be för drabbade barn/personer, "städande" biskopar och präster och deras yrkesbröder som dragit sig själva och Kyrkan i smutsen. Sammantaget för hela Kristi Kyrkas renande!
Boken Waiting for the Apocalypse: A Memoir of Faith and Family av Veronica Chater kan jag rekommendera.
De olösliga problemen finner sin lösning i korset och i allas våra lidanden: offrens och gärningsmännens.
Cor Jesu Sacratissimum, Miserere Nobis !
Cor Jesu Sacratissimum, Miserere Nobis !
Cor Jesu Sacratissimum, Miserere Nobis !
Som blivande katolik och som då kommer bli en förhållandevis traditionell och konservativ sådan, trodde jag för några månader sedan att Kyrkan nog skulle komma att återöppna möjligheten för gifta män även i västlig rit att kunna bli präster.
Jag såg inget jättestort problem i detta då det, som de flesta vet, inte är en teologisk fråga. Rätt skött skulle detta kanske kunnat avhjälpa en del av prästbristen utan att man skulle behöva kapitulera teologiskt för den moderna liberalismen.
Nu har dock extremliberaler utanför och inom Kyrkan målat upp en dikotomi där liberalism och icke-celibattvång står på ena sidan, och kontinuitet och celibattvång på den andra.
En förändring i denna fråga är nu så starkt förknippad med denna dikitomi att en förändring i nuläget skulle innebära, egentligen inte så mycket prestigeförlust för kontinuitetshävdare som, en oerhörd prestigevinst för modernistisk liberalism. Något som Kyrkan med rätta nog vill undvika. Tänk er bara hur rubrikerna skulle bli: "Kyrkan ger efter för krav", "Nu återstår bara..." & c&, ni kan själva fylla i vilka saklighetsfrämmande, sanningsundvikande, propagandistiska diskussioner och föreställningar som skulle fylla västerländska media och samhälle.
Fanns det planer på att inom 20 år tillåta gifta präster annat än som undantag, kommer det nu dröja 120 år innan något sådant sker.
Men kanske kan det i längden visa sig vara av godo, mycket kan hända på 120 år, också goda ting, så kanske kommer det visa sig att celibattvånget aldrig behövde lyftas.
I vilket fall - bed för Kyrkan och Påven med förtröstan att Gud är med oss, Kyrkan och den helige Fadern också i de svåraste prövningarna!
p.s. Pedofili är hela samhällets problem, varför är uteslutande Kyrkan i sånt fokus? Jag kom att tänka på en liknande (men inte helt analog!) händelse - när Nero skyllde Roms brand på de kristna. d.s.
En lite förtydligande bara. Rubriken syftade inte på problemet med celibatet utan huruvida påven kan säga upp sig. Men för honom gäller väl samma sak som för alla präster. De har bara en chef, och det är Gud Fader i himlen. Det är Hans makt kyrkan använder när den löser prästerna från sina ämbeten.
Red.
Som celibatär man och präst i den romersk-katolska kyrkan kan du inte inleda en förbindelse med en kvinna, eftersom dels en förbindelse med henne kan ha konsekvenser så att det blir barn, dels kan hon å sin sida hävda att hon har rätt till mannen och rätt till äktenskap, och det betyder att prästen som skulle vara celibatär måste avgå från ämbetet och så gifta sig.
Hvadan då alla skandaler med prester som haft frillor? En af tingen som Luther påpekade i Rom, vill jag minnas. Abbé Pierre likaså, han medgaf det sent omsider i sina memoirer, och 90% af presterna i vissa afrikanska länder ha frillor.
Nu har Küng Kättaren slagit till igen! Denne "präst" med kvinnosällskap anklagar den Helige Fadern på dennes födelsedag att han:
"1. Missed is the opportunity for rapprochement with the Protestant churches
2. Missed is the opportunity for the long-term reconciliation with the Jews
3. Missed is the opportunity for a dialogue with Muslims
4. Missed is the opportunity for reconciliation with the colonised indigenous peoples of Latin America
5. Missed is the opportunity to help the people of Africa by allowing the use of birth control
5. Missed is the opportunity to make peace with modern science
6. Missed is the opportunity to make the spirit of the Second Vatican Council the compass for the whole Catholic Church"
Slutklämmen är enastående: "Call for a council!"
Nästan allt detta handlar INTE om PEDOFILI utan om HOMOSEX! Problemet är inte celibatet, inte Katolska Kyrkan, problemet är att Kyrkan har efter Andra Vatikankonsiliet accepterad medvetet eller omedvetet homosexuella män som seminarister och vigt dem till präster! Detta var fel, men det var världens politisk korrekta åskådningar propagerat av samma massmedia som nu klandrar Kyrkan som åstadkommit detta! Påven Paulus VI. insåg detta, när han sade, att djävulens rök har smygit in sig i Kyrkan!
Mycket intressant samband...
http://www.catholicvoteaction.org/americanpapist/index.php?p=7012
2. Missed is the opportunity for the long-term reconciliation with the Jews
Menas möjligen Rivon Krygiers o dylikas förslag att "hvad man än anser" erkänna att Jesus "intet upprättade Guds kungarike"?
Då är den "missen" mycket välkommen!
anklagar den schweiziske teologen Hans Küng Benedikt för den ”värsta trovärdighetskrisen inom kyrkan sedan Reformationen”.
Jag är mycket glad för Exurge Domine ...
Det finns ju påvar som avgått Sankt Celestinus V, han blev ju förföljd och mördad av sin efterträdare. Helig iallafall. Sedan har vi ju Borgia och de andra goa gubbarna de skulle nog inte avgått för allt smör i Småland.
Jag tycker inte att påven skall avgå däremot borde nog en hel del biskopar göra det.
Skicka en kommentar