Uppdrag granskning: Ingen kassasuccé denna gång

Så har stormen efter Uppdrag granskning blåst över. Redan innan sändningen hade många väntat sig något sorts "biskop Williamsonskandalen II". Desperat försökte man lansera nya avslöjanden av vad Vatikanen visste. Den stora boven i dramat skulle vara en kardinal Castrillón Hoyos som till varje pris skulle skydda påven från information som kunde hindra projektet att få ett prästbrödraskap rumsrent i kyrkan, hette det. Men när det uppdagades för hela världen att det enda som programmet byggde på var ett förkommet eller försenat brev, som dessutom var inadekvat i sammanhanget, så sjönk temperaturen betydligt. Att detta handlar om något mycket inomkyrkligt - och kanske till och med snävt internt inom kyrkan - visar inte minst kommentarsfälten hos svt. Två inkomna kommentarer har registrerats, varav en från Norge och en från en nationalist som vill tala politik.

Under tiden går livet vidare. Påven vill att prästerna ska använda Internet förnuftigt och ett norskt företag har anlitats av kyrkan för att kartlägga hur bloggare med intresse för inomkyrkliga frågor påverkar informationslandskapet. Ty helt klart har bloggandet just nu övertaget över dagstidningarna och de etablerade nyhetsbyråerna, som alltid ligger ett steg efter. Kompetensen har flyttats till de fria kanalerna. Det är där som de skarpaste analyserna också återfinns. I detta fall skedde nog en stor underskattning av dessa källor från Sveriges TV:s sida. Man ville göra ett scoop, men hade helt förbisett att de snabba informationsvägarna mellan de katolska nätverken effektivt skulle avslöja en undermålig programidé.