2009-08-21

En ambassadörs uppdrag

Med tanke på den livliga debatt som just nu pågår om vad en ambassadör egentligen får och bör göra, så undrar vi varför man inte åberopar Wienkonventionen. Där finns allt reglerat. Ambassadörens uppdrag består inter alia i att

promoting friendly relations between the sending State and the receiving State, and developing their economic, cultural and scientific relations.

Kanske det var detta som inspirerade ambassadören att uttala sig om Aftonbladets spekulativa artikel.

Huruvida ambassadör Ulla Gudmundsson läst Wienkonventionen vet vi ej. Iallafall tycks hon ha sitt eget sätt att bygga "friendly relations" på, nämligen att gå till några av Vatikanens verkliga belackare och i deras forum öppet försäkra att det ligger i hennes uppdrag att påverka kyrkan så att den kan

komma bort från underkastelseteologin

Hon vill ha "resultat" på denna och några andra punkter


preventivmedel, abort, synen på homosexualitet och inte minst på kvinnor

och ursäktar sig närmast att hon måste vara lite välvilligt inställd ibland


Men min uppfattning är att jag om jag vill ha resultat måste bemöda mig om att förstå den officiella katolska positionen och vad som ligger till grund för den.

Här har vi en ambassadör som agerar högst självständigt. Eller hur är det med den saken - kanske hon verkligen har UD:s uppdrag? Vi kunde föreställa oss om den Apostoliske Nuntien, Vatikanens ambassadör i Sverige, skulle gå ut med liknande saker, kanske använda sig av Sverigedemokraternas forum, för att leverera några väl valda salvor mot den svenska statens syn på preventivmedel och abort, och förklara att det ligger i hans uppdrag att påverka staten i rätt riktning.

Nu är den risken mycket liten, för att inte säga obefintlig. Men vi undrar - varför var det så tyst kring ambassadör Gudmundsson märkliga tolkning av sitt uppdrag, att det handlar om att "försöka få påven att ändra uppfattning"?


8 kommentarer:

Anonym sa...

Ulla Gudmundsson och hennes åsiktsfränder tycker med all sannolikhet att den moderna kvinnans livsstil är den enda värdiga och att kvinnor i andra tider levt ett ofullgånget liv.
Utan självförverkligande karriär och diktatorisk rätt till den egna kroppen inräknat de egna barnen i magen har de ju ingen genuin frihet.

Man undrar hur det kunnat gått så långt?

Bästa hälsningar
Therese Plichta

paerhc sa...

Jag blir beklämd när jag läser om hennes rabiata framtoning.

Krister Janzon sa...

Vems rabiata framtoning?

Krister Janzon

paerhc sa...

Den jag menar har en rabiat inställning är den svenska ambassadören i Vatikanen.

Rabiat är kanske ett starkt ord. Men i stället för att respektera påven och alla katolikers tro så går hon in för att kritisera och agera på ett respektlöst sätt.

Dessutom är det inte Sveriges sak att kritisera andra människors tro. Det står med all säkerhet inte i hennes arbetsuppgifter att lyfta fram feministteologin, som är ett riktigt skit.

Hon representerar dig, Krister, och mig och alla andra svenskar i sitt jobb som ambassadör.

Vatikanen försöker inte tvinga sig på Sverige i fråga om tro, så varför ska hon göra det?

Det är en del var förklaringen till att jag tycker att ambassadören har en rabiat framtoning.

Anonym sa...

De kavata ambassadriserna i Israel och Vatikanen synes vara mycket aktivistiska. Den ena vill tulla på Sveriges hävdvunna pressfrihet och den andra vill uppfostra Kyrkan - kanhända ett genus-experiment?

Litet naiva dock.

Bästa hälsningar
Therese Plichta

Anonym sa...

Bra jämförelse för att få perspektiv att köra ombytta roller.
Gudmunsson förefaller vara en övervintrad 68:a feminist som mästrar kyrkan och den helige fadern. Åh vad jag är trött på och skäms över Sverige!

/ Peter

Bitte sa...

Brainlägg - fattar inte hur jag kunnat missa det!

Anonym sa...

Tack för de fina artiklarna om handkommunionens återkomst och reformationen av 60-talsreformationen!

Kyrkan är otidsenligt evig, eller hur?

Bästa hälsningar
Therese Plichta