I den katolska tidskriften Signum finns nu en översatt artikel från Kathnet, där man bland annat kan läsa:
Med sitt uttalande bekräftar Franciskus en hållning som även andra katolska teologer, biskopar och kardinaler har gett uttryck för. Tanken är alltså att homosexuella parrelationer ska kunna åtnjuta rättssäkerhet.
Nedan har vi citerat ett centralt dokument från 2003, utgivet av Troskongregationen, vars prefekt då var kardinal Joseph Ratzinger, sedermera påve Benedikt XVI, och således godkänt av påve S. Johannes Paulus II:
Att lagligt erkänna homosexuella föreningar eller att placera dem på samma nivå som äktenskapet skulle inte bara innebära godkännande av avvikande beteende, med följden av att det blir en modell i dagens samhälle, utan det skulle också dölja grundläggande de värden som tillhör den gemensamma mänskliga arvedelen. Kyrkan kan inte underlåta att försvara dessa värden, för det goda för män och kvinnor, och för hela samhällets väl. (Congregation for the Doctrine of the Faith; Considerations regarding proposals to give legal recognition to unions between homosexual persons, 2003. kap.11. Övers. red.)
Att dessa två påståenden inte kan förenas med varandra torde vara uppenbart för envar. Dessutom - om nu "homosexuella parrelationer ska kunna åtnjuta rättssäkerhet" (vad nu detta innebär - arvsrätt mm kan ju alltid regleras i testamente) så varför då inte varje annan utomäktenskaplig relation? Varför nämns endast samkönade här?
Det finns således många frågor, och gissningarna haglar om vad påven och "andra katolska teologer, biskopar och kardinaler" egentligen menar: Skall kyrkan godkänna äktenskapsliknande förhållanden mellan personer av samma kön och samtidigt förkunna avhållsamhet och kyskhet för personer av olika kön, som inte inträtt i äktenskapets sakrament?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar