2013-04-04

En fråga till läsarna

En katolik fick den 14 mars höra ett "tal" i radio, avlevererat i ett program som heter Nordegren & Epstein. Programmet sänds under en mycket populär radiotid, måndag-torsdag eftermiddag klockan 15.00-15.45, då många sitter i bilen eller dricker sitt eftermiddagskaffe. Inslaget som fick katoliken att reagera kallades "Påvens tal om Nordegren fick bestämma". Det har publicerats i text också, på programmets webbsida.


Efter att ha lyssnat på inslaget och läst texten skriver redaktören ett brev till Nordegren med följande lydelse:
====================================================
Bäste Thomas Nordegren

En vän skickade mig en text från ett program kallat ”Nordegren & Eptein i P1”. Det var ett fingerat tal av nye påven Franciskus, daterat 14 mars i år, sänt i riksradions P1.  
Här kan man läsa att

Vi har svårt att rekrytera präster, celibatet har lett till hemlighetsmakeri, prostitution  och  tusentals sexuella övergrepp på  korgossar, diakoner och församlingsmedlemmar.
och

Vår manliga gemenskap i kyrkan har genom århundraden gjort oss till världens största homosexuella sammanslutning samtidigt som vi predikat homofobiskt.

Satir? Javisst. Och – får man då inte säga vad som helst i en satir? En ”talkshow”? Självklart ganska mycket, annars blir det inte kul. Men – vad som helst? Låt oss nu se:

Jag vill ha den saken prövad. Ty för oss katoliker är kyrkan något som kommer från Gud, som vi bokstavligen talat andas genom. Som  vi lever genom – och dör med – en del ganska många idag dör även FÖR kyrkan. Och påven är vår herde, en som leder flocken, en patriark, en Papa.

Låt mig vara tydlig. Även en familjefar är en papa. Låt oss säga nu att jag i den  webbtidskrift jag är redaktör för, som visserligen bara har 5000 läsare, och inte 3 miljoner lyssnare - skulle göra en riktigt dråplig satir över en viss pappa Nordegren, hur han lyckats med att hålla ihop (sina) äktenskap och familj, och hur hans barn lyckats. Skulle det vara kuligt? Förmodligen inte för familjen Nordegren i alla fall. Kanske någon skulle gå till tings rentav.

Jag lovar -  inget sådant kommer hända.

Men det är precis så personligt som vi katoliker blir sårade av sådana insinuant elaka publikationer, som du nu genom ditt forum, det med skattemedel finansierade public-serviceföretaget SR, haft nöjet att föra ut  mot vår papa och vår kyrka, som vi enligt vår tro är en Guds egen handling för att rädda mänskligheten, till alla lyssnare, även de som inte har en aning om vad kyrkan är. Du har fört ut anklagelser mot påven och kyrkan och vår stora gemenskap, sammanhållen av den tro varigenom vi lever – med en gråtfärdig kollega som supporter dessutom.

Som du vet (?) är vår kyrka i Sverige en diaspora, en kyrka i förskingringen, en skör och utsatt minoritet som mest består av människor som med fara för sina liv flytt från krigszoner och länder, där det innebär livsfara att bara gå till kyrkan. Att då få höra sådana här saker – att kyrkan är en plats för övergrepp och osund sexualitet -  i det land, där man trodde det fanns trygghet och säkerhet och tolerans gentemot olika religioner, är en stressfaktor nog ingen kunde räkna med.

När en annan satir, de s.k. Muhammedteckningarna, spreds via svenska servrar, så  ingrep utrikesministern. Servrarna stängdes – av säkerhetsskäl. Men vi kan väl knappast vänta att någon minister stänger ner P1 för att man kallat katolska kyrkan för världens största  homosexnäste och att det heliga celibatet leder till sexuella övergrepp.

Vet du verkligen vad det är du säger – egentligen?

Allvarligt talat trodde jag inte mina öron, att SR alltså på bästa eftermiddagstid har denna timme av prat, som mest liknar det man kan höra en sen kväll på krogen, sändas.

Jag är beredd att pröva din ”satir” i olika instanser, om den går igenom. Tycker du det är OK? Kanske det är bra för ert program få era fördomar  genomlysta, av granskningsnämnden, DO mfl. Eller?

Med vänliga hälsningar
Ulf Silfverling
red.
KATOLSK OBSERVATÖR
www.katobs.se
====================================================

Progammet är en direktsänd "talkshow", och man vill gärna sticka ut lite. I programförklaringen sägs att

Programmet Nordegren & Epstein utgår från personerna Thomas Nordegren och Louise Epstein som tillsammans förhåller sig till aktuella ämnen som ibland kan få radiopubliken att skratta, andra gånger blir några riktigt upprörda och förhoppningsvis väldigt sällan är lyssnaren helt likgiltig.

Problemet här är att det handlade om en i förväg skriven text, och Nordegren hade full möjlighet att tänka över den. Dessutom, så fick den ett sentimentalt godkännande av den andra programledaren -  som om någon väsentlig sanning kommit fram.

I texten blandas önskade förändringar med påståenden om sakernas tillstånd i kyrkan, bland annat:


1. det pågår svindleri i kyrkans bank
2. roten till "det onda" är celibatet som lett till

hemlighetsmakeri, prostitution  och  tusentals sexuella övergrepp på  korgossar, diakoner och församlingsmedlemmar

3. kyrkan är världens största homosexuella sammanslutning som dessutom "predikar homofobiskt."


Det är alltså den heliga kyrkan som häcklas på detta sätt, inte nu på en privatblogg eller i något slutet sällskap, utan i radions P1 på bästa sändningstid.  Vi är inte främmande att kritik framförs mot kyrkans budskap, mot dess tjänare och mot missbruk inom dess domäner. Men här är det ju hela kyrkan -  inte minst dess präster och ordensmedlemmar -  som grovt förtalas.

På eftermiddagen den 4 april ringde programmets talkshowchef Anders Backlund. Han var mycket vänlig och tyckte att jag gott och väl kunde låta Granskningsnämnden granska programmet. Naturligtvis så säger han inte detta utan att tro att det inte kommer att få någon anmärkning. Jag är därför lite tveksam till saken, och frågar därför läsarna: Tycker ni vi ska anmäla programmet? 

Ulf Silfverling
red.

7 kommentarer:

Tobias H sa...

Det tycker jag. Vår hopplösa lagstiftning och med den sammanhängande mentalitet, som bygger på godtyckliga bedömningar av vilka "folkgrupper" som är "utsatta" och inte, gör förstås att utsikterna att få inslaget fällt är mycket små. Men som en påminnelse om att katoliker finns på riktigt, också i Sverige, och har medborgarrätt här, är det bra.

kyrksyster sa...

Jag tycker att frågan ska prövas. Vi har yttrandefrihet och tryckfrihet. Men också en lag mot förtal. Medier står under etiska regler och får inte publicera vad som helst. Inte det som är förtal eller rena lögner.

Det finns idag en otäck beröringsskräck kring det kristna. Någonstans måste gränsen dras för vad som är ok.

Anmäl är mitt råd.

Anonym sa...

Ja, anmäl detta. Utan tvekan. Tackar på förhand.

Anonym sa...

Drevet mot i synnerhet katolska kyrkan i Sverige är inte bara "beröringsskräck". Det finns ett hat. Kanske det väcker ångest hos en del att det faktiskt är så men problemet försvinner inte, som bekant, för att man inte vågar benämna det för vad det är.
Samtidigt kan det kännas trist och oroväckande att så uppenbart få katoliker tycks reagera. Var finns stoltheten över att vara katolik?

/kjernald sa...

Jag tvekar alltid inför sådant här. Jag minns när DaVinci koden kom ut på film och jag läste om några ortodoxa präster som gick ut i protest.

Jag tänker på Jesus på korset. Det var rätt mycket förtal och förnedring av folket då. Men Jesus var tyst. Han stred i en annan kamp. Folket var inte motståndarna, Djävulen och synden var.

Jag tror inte att vi vinner något på att anmäla ett sådant program. So what om det är förtal eller kränkande. Säger inte Bibeln att vi kommer att bli förföljda? Säger inte Bibeln att dom som tillhör Jesus hatar världen?

Varför ska vi då anmäla världen, till världen, för att få rätt? Är det inte bättre att vända vår ilska och frustration över den svenska fientligheten mot kristendomen till kärlek och iver över deras frälsning?
Världen förväntar sig att man reagerar på ett visst sätt när man blir hånad, hatad, förföljd, förnedrad, låt oss kalla detta sättet X. Låt oss som följer Jesus istället reagera med Y om vi låter Y vara Kristi kärlek.

Anonym sa...

Fint och föredömligt kristet att vara kärlesfull och förstående.
Men kristna får inte bli menlösa.
"Where good people prefer to do nothing, evil persists".
Verkligheten är faktiskt den att kristna är den i särklass mest förföljda gruppen i världen. Detta påminde Benedictus om för inte alltför länge sedan. Om han uttrycker oro och manar världens katoliker till att på djupet reflektera över detta har vi all anledning att lystra.
Ska vi låtsas som om vi varken ser eller hör när heretiker angriper kyrkan, påven, läroämbetet, uttrycker förtjusning över homosexuella sk äktenskap? Bakom en förment snäll och välmenande attityd döljs inte sällan en stor portion bekvämlighet och fegehet.
Men vad är det för slags lugn som kommer av en sådan attityd? Kanske ångestdämpande, men inte så mycket mer.
Man behöver inte ha dåligt samvete föra att man vill försvara kyrkan och påven mot stolliga åsikter, som de som framförs av sk kändis katoliker. Allra värst är attackerna inifrån kyrkan. Benedictus var väl insatt i detta och så rätt han hade!

Anonym sa...

Efter Andra Vatikankonsiliet förändrades Kyrkan.
På många håll uppmuntrades homosexulitet i dess mest ultra-liberala form. När dess mest naturvidriga uttryck uppdagades var det Kyrkan själv som gavs skulden. En dokumentär om detta sänds ikväll i Statlig television: http://www.svt.se/dox/den-storsta-synden
Fortfarande hävdar RFSU liksom SVT och SR att det är för lite sexuell frigjordhet inom Kyrkans ram.