Ett folks själstillstånd

Medan regnet vräker ner fortsätter skandalerna i detta land. Det förra presidenten Gloria Macapagal Arroyo, dotter till ännu en president, tillträdde efter att filmstjärnan Estrada avsatts genom en folklig kupp, kallad EDSA II. Man gick man ur huse för att säga stopp till stölderna från statskassan och för att avsätta en president med lite för nära nära till flaskor och flickor. Presidenten sattes i husarrest.

Nu blev det nyval och en liten bestämd kvinna väckte allas hopp. Men det dröjde inte länge förrän korruptionsskandalerna haglade även runt henne och hennes man. Nu står hon under risk att åtalas för fem fall av plundring och tre fall av mycket grovt valfusk. Det är frågan om hon någonsin haft legitimitet till makten.

Man blir häpen när man läser om omfattningen och metoderna. Ett statligt spelsyndikat, jämfört med vårt Svenska Spel, gav bostadsrätter åt 66 av sina tjänstemän så att de inte skulle ha problem med den saken. men ingen av lägenheterna har använts. Naturligtvis hamnade en del av köpesumman i privata fickor. En lotteriverksamhet smusslade undan alla outtagna lotterivinster och plötsligt blev några tjänstemän väldigt rika. Och presidenten själv delade frikostigt ut 800 statliga miljoner peso till sina vänner och till sin efterträdares motståndare, detta bara fyra dagar innan hon slutade sin tjänst. Maken i sin tur sålde sina (!) fem helikoptrar som nya till polisen, fast de var ju begagnade.

Nu kan varken Gloria eller hennes man njuta så mycket av alla sina miljoner - båda är sjuka och genomgår omfattande medicinska program. De katolska biskoparna välkomnar alla utredningar. men frågan är om man inte också borde se framåt. Det måste finnas ett sätt att få slut på den inbyggda korruptionen och släktskapsprivilegierna. Här har kyrkan ett stort ansvar i ett land, där den ändå ännu har ett visst inflytande. Nyligen fanns det en ungdomskonferens kallad State of the Soul. Där fanns det många bra förslag från en generation, som inte roas av dessa ständiga skandaler, utan vill göra rätt för sig och få ordning på ett land, med så många möjligheter, och så mycket meningslöst arbete bara för att man inte kan motstå frestelsen att ta för sig när möjligheten bjuds. Det hedrar inte ett katolskt land att det är mest känt för sina sopberg och sin fattigdom och korruption. Fattigdomen skulle vara betydligt mindre om rikedomen minskade, inte genom socialisering, utan genom bättre regelverk och hederligt polisarbete.