2010-06-08

Intryck från Rom (2): Musik på museum

Besöker man kyrkan som i Rom kallas bara "San Giovanni", men annars i guideböckerna går under namnet Lateranbasilikan, så rekommenderas en runda i basilikans klostergård. För 2 Euro kan man beskåda, förutom den konstfärdiga pelargången, en rad intressanta tidiga kristna gravstenar och inskriptioner och i ett litet museum finns mässhakar och manuskript. Där finns också några blad av Pierluigi da Palestrinas (1525-94) hand, välskrivna vackra notmanuskript.


Det är sorgligt bara att inte bara manuskripten, utan nu även musiken håller på att hamna på museum, det vill säga den framförs nästan bara i konsertsammanhang och aldrig där den hör hemma - i heliga mässan. Inte ens hos de för sin kärlek till kyrkomusiken berömda oratorianerna hörs Palestrina, utan mera modern, konsertbetonad musik från förra seklet. Palestrina skrev musik direkt för oratorianerna. Men både gregorianiken och den tidiga polyfona musiken får kämpa i skuggan av 1800-talsmästare, för att inte tala om de enkla barnsångerna i Taizéanda som fått banalisera det kyrkliga musikrummet i decennier. Det går liksom inte ihop med hymnernas himlastormande texter: Drypen I himlar därovan...

1 kommentar:

Anonym sa...

Instaemmer HELT i att det alldeles foer ofta foerekommer barnslig, i saemsta fall tom direkt ovaerdig s.k. musik o saang under maessan! Jag aer bosatt utomlands men kan tyvaerr konstatera att det i katolska kyrkan i ex Spanien(Andalucia) oeverhuvudtaget inte existerar naagon som helt kyrkomusik vaerdig namnet; inga koerer, ingen skral musik, gregoriaansk chant aldrig naagonsin. I den maan det foerekommer naagon "saang" under maessan aer det daa oftast gamla damer, totalt outbildade och okunniga betr musik el saang, som ylar naagot slags "halleluja" foere dagens laesning av det heliga evangeliet.Psalmboecker finns inte, verkar det som. Tom under de stora hoegtiderna, paask, pingst, jul etc raader samma maerkliga och djupt beklagliga fraanvaro av helig, sakral saang och eller musik i kyrkorna.
Vi hoppas paa att vaar paave Benedictus, som sjaelv ex spelar piano paa avancerad nivaa, och hans befriande syn paa vilken typ av musik som boer framfoeras under maessan kommer att tas paa allvar.Den sakrala musiken, ex Palestrina, och gregoriansk chant skapar en helig kaensla hos den som lyssnar; banal och barnslig "musik" hoer inte hemma i den heliga katolska kyrkan. Den katolska kyrkan lade grunden till vaar vaesterlaendska civilisation och musiken aer haer inget undantag; i det heliga tempel som kyrkan aer skall endast helig och vaerdig musik framfoeras. Gregoriansk musik efterfraagas som aldrig foerr i stora delar av vaerlden men ironiskt nog framfoers den snart sagt oeverallt utom just daer den en gaang skapades, naemligen i katolska kyrkan.
I den sv kat kyrkan har jag, tack och lov, lagt maerke till att man vinnlaegger sig om attt ofta sjunga gregorianskt, i alla fall i vaar huvudstad bl.a.
B. S.