Hagia Sofia - erövrat för att tjäna Allah

Katedralen Hagia Sofia är en symbol för den kristna orienten. Kristendomen har en i grunden orientalisk historia,. Paulus första tre resor gick huvudsakligen till nuvarande Turkiet. De första sju ekumeniska koncilierna hölls i nuvarande Turkiet. Hagia Sofia grundlades redan 360 av sonen till kejsar Konstantin. Men det var under kejsar Justianus tid som nuvarande tempel fick sin storhet, detta 536. Kyrkan planlades av några av den tidens främsta arkitekter, den försågs med de mest utsökta mosaiker, varav många idag är förstörda eller skymda. Ända till den fullständigt brutala invasionen av Mehmet år 1436,  som föregicks av månader av strid, så fungerade byggnaden som den östliga, "bysantinska" kyrkans viktigaste och mest beundrade helgedom, med gyllene mosaikbilder och glas upplysta av endast solen -

"en stad i marmor under en guldhimmel". 

Storfursten av Kiev, Vladimir I, sände ut sina rådgivare, för att välja religion, detta före år 1000. De återkom, och berättade från Hagia Sofia:

Vi visste inte om vi var i himlen eller på jorden, ty på jorden finns ingen sådan skönhet. Vi vet inte heller vad vi ska säga, men en sak vet vi: det är att där bor Gud hos människorna..."

Under tusen år fungerade byggnaden för vilket den var avsedd. Sedan blev den moské, och under Atatürks sekulära regim så förklarades den år 1934 att vara museum. Detta innebar ytterligare förfall dock. Mosaikerna har lidit stor skada.

En av många skadade mosaiker. I islam får inte bilder användas för bön.

Nu för några dagar sedan har den åter blivit moské. Statschefen Erdogan citerade koranen, vilket innebär han nu gör anspråk på titeln som sultan med både världslig och andlig makt.

En lång "predikan" hölls av en imam. Han gjorde konststycket att inte med ett enda ord nämna att den byggnad han stod i, faktiskt grundats som kristen kyrka och har brukats som sådan under nästan 1500 år. Med svärd i hand talades det om "rättvisa, fred, medkänsla och rättfärdighet".

Man bör också reda ut ett missförstånd: En moské är inget annat än en byggnad för bön, en samlingsplats, den är inget heligt i sig. Bekännare av andra religioner är inte tillåtna i moskéer, men detta är på grund av att bönen inte skall störas. Om en påve inträder i en moské, betyder detta dock inte - som många tolkat det - att han förenar sig i bön mot Mecka. En kristen kan inte, och får inte, be enligt alla de regler som föreskrivs en muslim. Med moskéer, som åter blivit kristna kyrkor (katedral-mesquitan i Cordoba är ett exempel på detta) är det en annan sak, ty en kristen kyrka är konsekrerad och innehåller Det Allraheligaste Sakramentet. Kristna kyrkor är därför, till skillnad från moskéer och synagogor, i sann mening "Guds hus", de är heliga byggnader som inte kan användas till vad som helst. Man kan således inte "dela tak" med andra religioner, som föreslagits med Hagia Sofia och Cordoba, och faktiskt även i Fisksätra i Nacka kommun! (Att Svenska kyrkan numera tillåter muslimska böner till och med inom högmässan ram, kan ju ses som en indikation för hur man ser på sin egen bekännelse.)

Avslutningsvis sades att

Dörrarna till Hagia Sophia-moskén kommer att vara öppna för alla tjänare av Allah utan någon diskriminering

Denna byggnad har  ju alltid varit öppen för alla. Men snart måste man alltså tjäna Allah för att komma in i denna kristna kyrka - är det så vi ska tolka saken? Helt klart är emellertid att så länge byggnaden används som moské - om än en del av den - så kan den inte betraktas som en kristen kyrka.