Bakom artikeln står den nu nittioårige socialisten Eugenio Scalfari. Han har uppenbarligen öppen dörr till Casa Marta, detta är tredje mötet har haft med påven under drygt ett år.
Det originella i denne journalists metod, är att han aldrig tar noter eller bandar ett samtal. Likväl använder han citattecken flitigt i sina texter. Detta, som skulle underkännas på vilken redaktion som helst, anses på La Repubblica visa på denne legendariske journalists stora auktoritet. Han är en institution som ej kan ifrågasättas.
Att ur minne återge vad en påve säger under en timme borde vara svårt för vem som helst, inte minst om man dessutom själv är ateist, och nått den respektabla åldern av 90 år. Men vem kan stoppa en institution?
Det är framförallt två påståenden som väcker frågor. I artikeln hävdas att påven sagt att två procent av alla präster är "pedofiler" och detta gäller även biskopar och kardinaler. Detta finns det dock ingen faktagrund för Scalfaris påvecitat.
Ingen organisation är kartlagd som kyrkan i detta område. Om påven nu verkligen uppgivit talet 2%, så är det troligt det kommer från ärkestiftet Chicago. Man har där nämligen gått igenom 2200 prästers journaler från 1990 och framåt, och av dessa fanns det 1,8 procent som anmälts (observera att detta inte är samma sak som att något inträffat) för någon form av händelse med sexuell anspelning. Men nu kommer en viktig anmärkning: Av dessa 2200 präster kunde man konstatera upprepade beteenden mot minderåriga som tydde på det man kallar pedofili hos - en enda. Alltså 0,4 promille. Det är naturligtvis för mycket även det. Men bland gifta män uppskattar man att 5 procent har en störning som innebär sexuell dragning till barn.
Angående det prästerliga celibatet, skulle påven sagt att det var först på 1000-talet som celibatet infördes i kyrkan, och att präster av de orientaliska riterna i katolska kyrkan redan idag ju kan gifta sig .Det finns förvisso problem med celibatet, men det är ingen stor sak, detta kan lösas. Texten lyder på italienska:
"Forse lei non sa che il celibato fu stabilito nel X secolo, cioè 900 anni dopo la morte di nostro Signore. La Chiesa cattolica orientale ha facoltà fin d'ora che i suoi presbiteri si sposino. Il problema certamente esiste ma non è di grande entità. Ci vuole tempo ma le soluzioni ci sono e le troverò
Här finns nu inte mycket som stämmer. Vi vet ju att celibatet kan härledas från apostlarnas tid, och redan under de första åren på 300-talet finns det reglerat i koncilietexter. Präster i de orientaliska riterna kan förvisso vara gifta, men väl prästvigda kan de kan inte gifta sig, och aldrig kan en biskop vara gift.
Det fanns flera uppgifter i Scalfaris artikel, som föranledde Vatikanens pressekreterare, den ständigt arbetande fader Lombardi, att snabbt gå ut med ett PM. Detta var inte en intervju utan ett samtal, och man ska inte ta allt bokstavligt. Lombardi påpekade att ett citattecken saknades, och antydde att kanske detta var "ett försök att manipulera vissa naiva läsare".
Så -vad ska vi tro? Presstjänsten meddelar genom fader Lombardi att vi kan försäkra oss om att påvens samtal med Scalfari förts i "en atmosfär av vänskaplighet" och att artikeln i huvudsak avspeglar hur det var, även om en del inte kan garanteras vara påvens egna ord.
Så omvärlden överlåts att själva avgöra vad som är fakta och vad som är spekulation.
Är det acceptabelt i dessa sammanhang? Naturligtvis inte.
Se även: Vatican plans reforms for media operations
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar