2009-12-29

Helige Thomas Becket - bed för oss!

Idag den 29 december firar vi den store martyren Thomas Becket. Vad som utmynnade i hans martyrium var frågan om staten och kyrkan. I den sk Constitution of Clarendon krävde kung Henrik II att hans rätt skulle stå över kyrkolagens, att präster skulle straffas enligt den civila lagen, inte den kyrkliga. Ärkebiskopen försvarade envist och modigt kyrkans syn, att man inte kan ålägga en kyrkans tjänare både själsligt (exkommunicering) och fysiskt (döden) straff - det räckte med ett. Men kungen ville att biskopar skulle jämställas med baroner och vara föremål för samma behandling som dem att efter summarisk rättegång i kunglig domstol riskera

loss of limbs or death

Kungen krävde också att kyrklig skatt och egendom skulle tillfalla honom om det inte kunde bevisas att den skulle användas till välgörande ändamål.

Kungen lyckades aldrig få ärkebiskopen att acceptera och uttryckte sin frustration över detta. Några adelsmän såg sin chans att göra en kunglig tjänst. En liten riddartrupp tog sig an jobbet. Ärkebiskopens huvud blev kluvet under förberedelserna till en vesper, detta hände den 29 december 1170.

Vi ser här en klassisk spänning mellan stat och kyrka, där staten frånsäger kyrkan allt inflytande och som argument letar fram varje svaghet, varje antydan till privilegium eller dubbelmoral. Men det är inte svårt att ana att det knappast handlar om ömma rättvisefrågor, utan om makt och pengar.

Paralleller till våra sekulära demokratiskt valda regimer saknas inte. De försöker till varje pris marginalisera kyrkans inflytande i samhället, och med civila lagar motverka de kyrkliga lagarna. Medan det i Thomas Beckets England handlade om att präster och biskopar skulle tvingas att bli kungliga undersåtar, är det i vårt samhälle de ofödda, äktenskapet, familjen och sk genderfrågor som slaget står om. Mycket är sig likt, men då handlade det om prästers undkommande av fysiska straff, idag om kyrkans särställning på arbetsmarknaden, då om skattemedel, nu om bidrag, då om kungamakten över präster och biskopar, nu om statens och arbetsgivares makt över katolska samveten. En radikal skillnad mellan vår tid och 1100-talet är vår verklighetsbeskrivning. Under medeltiden var den ännu ganska homogen när det gällde de yttersta frågorna. Idag är man inte överens ens om de mest basala värden som samhället bygger på, annat än möjligen ett antal negationer. Även klassiskt katolska länder ser nu hur kristna principer och lagar, ja, själva tron, hånas och körs över av lagstiftande makt, värre än någonsin kung Henrik skulle kunnat föreställa sig.

Helige Thomas Becket är och förblir en förebild för modet att stå emot den världsliga maktens orättfärdiga påbud.

5 kommentarer:

Anonym sa...

I vår församling upplästes denna fina
meditation som kort predika i kvällens mässa till äran av Helige Thomas Becket! Prästen angav tyvärr inte källan, men alla mässdeltagare var glada att ha fått några betänkansvärda meningar! Tack Ni på katobs! Läsekretsen vidgas uppenbarligen: inte bara lekmän utan även prästerskapet börjar läsa katobs!

Anonym sa...

Hur många engelska helgon finns det? Har dessutom någon engelsman någonsin varit påve?

Editor/KATOLSK OBSERVATÖR sa...

Här finns en hel del, men jag vet inte om alla är officiellt kanoniserade:

http://www.britannia.com/bios/saints/

Jo - åtminstone en engelsman var påve, Hadrianus IV. Och han är intressant ur en annan aspekt, ty han var i namn av Nicolas Breakspeare kyrkans legat i Norden på 1100-talet. Han uppträttade ärkebiskopssätet i Nidaros, Trondheim, och döpte Olof den helige. Han var även i Linköping för att försöka upprätta ett nytt ärkestift. Samtida med S. Thomas Becket!

Anonym sa...

Wow! Tack så mycket för den informationen! Förstår inte hur vissa kan ha en tro på en kristendom utan helgon. Dessa individer inspirerar och utbildar en hela tiden!

Adrian sa...

Intressant det som Editor skriver. Följande är hämtat från Linköpings domkyrkas webbsida som fortfarande har ett kapell tillägnat den store martyren:

"Thomas Becket var ärkebiskop av Canterbury och mördades i sin egen katedral år 1170. Han vördades högt i Linköpings stift, vilket tyder på förbindelser mellan Östergötland och England under tidig medeltid. Redan år 1180 fanns det ett altare till Thomas Beckets minne i den gamla 1100-talskyrkan. "S:t Thomas och alla martyrers kapell" på Domkyrkans södra sida är tillägnat honom och därför firar vi Thomas Beckets dag."

Det är i alla aspekter synd att den kyrka som Linköpings Domkyrka idag tillhör totalt kapitulerat för den världsliga makten. Den har ju gjort det ända sedan reformationen men än mer iögonfallande idag och under 1900-talet.