Julförberedelser i Seuol Redaktören är på Asienresa. I Seoul satsas det på magnifika juldekorationer, men bara på vissa platser. det som dominerar är lasershower på storbildsskärmar. Julgranen finns med, men sällan ser man ett barr. Här handlar det om så mycket glitter som möjligt. Tomtar och superamerikansk julmusik skickas ut i de ofattbart stora köpgalleriorna.
Utanför katedralen finns dock en krubba, och stillheten dominerar. I stiftets fina inomhustorg finns utställningar som visar hur man kan organisera små altarplatser i ett katolskt hem, och man kan få skriva sin egen bön inför jubelåret 2025.
Här träffade redaktören Huyunjin som berättade om hur det är att vara ung katolik i Korea. Om mässdeltagandet domineras av medelålders kvinnor så finns dock ungdomar som organiserar sig. Pressen på dem att hitta arbete och bostad är stor. Även att passa in i den dominerande av hur en lycklig människa ser ut. I Korea är man mycket noggrann med utseende, klädsel och ett leende ska alltid finnas. Plastikoperationer är en lönsam affärsverksamhet. Antalet självmord bland unga är rekordartat, högst bland OECD-länderna Det gäller såväl gamla som unga. Nativiteten störtdyker också - barn är ju ett hinder i karriären. Ensamheten syns inte i gatulivet - men den finns. Också bland de äldre, som tidigare togs om hand av barnen. Men inte i det moderna samhället.
I denna miljö utgör den katolska minoriteten en viktig kontrast - ett refugium undan den kollektiva kravpressen att visa man är lycklig och välbeställd, fast man inte ser meningen med livet. Och naturligtvis finns stora påminnelser om vad som ska komma 2027, nämligen World Youth Day som Sydkorea har utsetts vara värd för.
I kyrkan dock märks den för Korea signifikativa vördnaden och tystnaden. Kanske det är ett arv från konfucianismen, som dominerade landet ända in i slutet av 1800-talet. Korea, har sedan gjort sig känt för att försöka göra sig fria från de konfucianska levnadsreglerna, som påverkat allt, inte bara karriärvägar utan också kvinnosyn mm. Men man ser spåren tydligt, med bugningar, respekten för de äldre, och i heliga Mässan med den entoniga sången och extrema kollektivismen.
Och sist men inte minst i tunnelbanan. Trots extrem trängsel finns det respekt för beröring och även tystnad är en oskriven regel: Man ska inte störa helt enkelt.
Kanske det var ett spår av Konfucius som också fick de många martyrerna för kyrkan att så ödmjukt ta emot sin dödsdom. Man ansåg även den var ett Guds verk. Det förste prästen fick möta svärdet bara ett år efter sin prästvigning. Vi talar nu 1800-tal. Mellan 8 000 och 10 000 kristna koreaner dödades under denna period. I maj 1984 helgonförklarades 103 katoliker, däribland den första koreanska katolska prästen, Andrew Kim Taegon, som avrättades med svärd 1846, blott 25 år gammal. År 2014 förklarades Paul Yun Ji-Chung och 123 följeslagare ”vördnadsvärda” och den 16 augusti 2014 saligförklarades de av påven Franciskus under den asiatiska ungdomsdagen på Gwanghwamun Plaza i Seoul.
I kryptan till katedralen finns flera martyrgravar. Där finns alltid bedjande, och tystnaden är - aktiv. Trots kyrkans ungdom, det började för bara 200 år sedan - så finns en trogen skara katoliker här. Man håller ihop mot alla hot utifrån, och prästerna stöder varandra År 2022 fick man också en kardinal som leder Dikasteriet för prästerna, kardinal Lazzaro Yo Heung Sik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar