teoretiskt skulle en situation kunna uppstå att en regering som vill kunna utöva direkt inflytande över public service efter ett regeringsskifte utser ordförande och hälften av stiftelsens styrelseledamöter i sådant syfte. Dessa utgör då en majoritet i styrelsen och kan därefter utse styrelseledamöter i public service-ledamöter efter eget bevåg.
Han föreslår istället man bara ska få utse fyra ledamöter, så majoritet inte uppstår.
Vad både Niklas Malmberg och Medierna inte insett är att regeringen redan idag styr tillsättningarna genom Förvaltningsstiftelsens ordförande, som alltid har vägande röst. Det är politiker som kontrollerar utnämningar av cheferna, utan att medborgarna kan ta del av vilka överväganden som gjorts, om de är av yrkesmässiga eller politiska, ideologiska skäl till exempel.
Den stiftelse som ska vara "buffert" mellan stat och public service tillåter ingen som helst insyn, få ledamöter deltar i sammanträdena, vars protokoll är hemliga. Telefonnummer saknas.
Av årsberättelsen framgår dock vilken typ av program man önskar av public service. Så vill den som vill behålla sitt chefsjobb veta vad den ska leverera, gäller det läsa årsberättelsen. Kanske ta lite andra kontakter också.
Ordföranden utses direkt av kulturministern. Att ordföranden idag är en fd Aktuelltchef som driver ett konsultföretag med inriktning att lära myndigheter skydda sig mot granskande journalistik, tycks inte var något problem. Inte heller att stiftelsen avböjt att public service´ verksamhet skall övervakas av de folkvalda i regering och riksdag - inte ens av oberoende forskare. Istället vill man ha den kontrollen själva.
Eftersom distansen mellan staten och programbolagen så långt möjligt bör upprätthållas, bör det inte ankomma på regering och riksdag att utse viss eller vissa forskningsinstitutioner eller vissa forskare att svara för granskningen. Denna uppgift kan lämpligen läggas på Förvaltningsstiftelsen. (Betänkande 2005)
Så var det med "bufferten" Vore detta i Polen - en helt annan sak!
Om public service i Sverige, se:
Inlägg
2 kommentarer:
Ert påstående att ordföranden i stiftelsen skulle ha vägande röst är helt felaktigt. Stiftelsens uppgift är att vara valberedning, i det arbetet eftersträvas enighet - misslyckas det kan ordföranden befinna sig på den sida som får ge sig lika väl som på den sida som har majoritet.
Att ordföranden har en sådan makt i stiftelsen är fel. Enighet eftersträvas, men uppnås inte det kan ordföranden hamna i majoritet så väl som i minoritet.
Skicka en kommentar