Finland: Åsiktsfriheten angrips

Nyheten nå oss att Riksåklagaren i Finland väckt åtal mot en parlamentsledamot, kristdemokraten Päivi Räsänen. Åtalet gäller tre fall av "nedsättande uttalanden om homosexuella". Ett  handlar om en broschyr som trycktes 2004 med titeln "Till man och kvinna skapade han dem”.  Ett annat åtal gäller att hon i ett Twittermeddelanden har ifrågasatt om den finska lutherska kyrkan verkligen ska delta i Pridefestivalen, detta men hänvisning till bibelcitat.

"Jag anser inte att jag skulle ha gjort mig skyldig till att hota, smutskasta eller kränka någon folkgrupp. I alla de här fallen handlar det om Bibelns läror om äktenskap och kön", säger hon.

Saken är allvarlig. Det handlar inte bara om ett misstänkliggörande, ja, en attack mot själva rätten att öppet bekänna sin tro. Det är också en fråga om åsiktsfriheten i sig. Kommer det finnas listor på vad man kan säga och tycka, och vad som inte kan accepteras av - lagen? Av staten? 

Vi har tidigare rapporterat om hur etikprofessor, Torbjörn Tännsjö i radio utan att tveka bekände att han  inte kan respektera studenter med en gudstro. Han har en  

lägre utgångsbedömning av sådana människor

och

är mindre intresserad av en sådan person

Han menade dem vara outvecklade, ja, dumma, då de i vuxen ålder ännu tror på en "låtsatspappa". Han kunde inte respektera detta. När universitetsrektorn blev tillfrågad, sade han bara, att den var inget han kunde ingripa emot. Lektorn skull få uttrycka sina åsikter självklart. 

Vi kristna lär inte bli hörda om vi skulle gå till polisen när vi blir förklarade vara dumma, besatta, högerpopulister och allt vad som sägs - dagligen. 

Ett brev har publicerats, som skickats till Riksåklagaren. Det ger några väldigt tänkvärda och ofta ignorerade aspekter på saken om kristnas rätt att välja sina liv: 

Jag publicerar med tillstånd men anonymt brev skickat av en ung vuxen till Riksåklagaren. Kanske detta öppnar upp lite förståelse. Tyvärr är denna minoritet ofta kvar utan stöd.

′′ Ärade åklagare Toiviainen,

Jag vill dela med mig av mina tankar om Päivi Räsä åtal. Jag är både kristen och homosexuell själv, så jag blir djupt berörd av detta.

Jag är ledsen och besviken över att du bestämde dig för att väcka åtal. Jag märker att jag också känner vag ångest och rädsla: vad händer här, vad händer med yttrandefrihet och religionsfrihet, har jag rätt att leva mitt djupaste jag i framtiden?

Mitt mänskliga förstånd bygger på den kristna traditionen som kyrkan har bevarat i årtusenden och från vilken kyrkan har tagit ställning till exempelvis homosexuella relationer. Jag tror att sexualitet är tänkt att delas i äktenskap mellan man och kvinna.

Jag lever i celibat. Att leva i celibat är en väldigt holistisk sak för mig som kommer från viljan att ägna sig åt Kristus. Av en eller annan anledning är mitt sexuella intresse enbart för män, så jag avstår helt från sexuella relationer. Jag har gjort mitt val och jag har fullt ägande. Att leva i celibat är frihet för mig att ingen har rätt att lägga sig i på något sätt.

Jag känner inte Päivi Räsä och jag har aldrig träffat henne. Generellt skulle jag kunna säga att jag är på samma linje med Räsänen på många sexuella etiska frågor. Räsänens åsikter om homosexuella relationer kränker mig inte. Jag känner inte av Räsänens åsikter att anstiftan mot folkgruppen. Jag tror att Räsänen måste ha rätt att uttrycka sina tolkningar av Bibelns texter.

Som jag sa tidigare, jag är orolig. Jag känner att du, Ärade åklagare, driver mig i en väldigt strapatsmarginal med min egen övertygelse. Det är viktigt för mig att jag får höra traditionell sexualitet undervisning vid kristna händelser. Jag behöver en församlings anslutning där jag kan vara fri att vara mig själv utan rädsla för att bli avvisad.

Händer det att den sortens lärdom jag frivilligt vill höra censureras och förbjuds? Är det möjligt att t. ex. jag som själv är homosexuell kan åtalas för anstiftan mot folkgrupp om jag berättar om min religion och hänvisar till de bibelpoäng jag vill leva i celibat?

Detta är på något sätt väldigt absurt. Jag är orolig!

Jag har mött flera situationer i mitt liv där jag har försökt att vända mig bort från mina åsikter. Min övertygelse har ifrågasatts och jag har velat ses som ett offer som behöver hjälp ur religionens kedjor. Sådana situationer har varit väldigt stötande.

Nu känner jag att ditt beslut att åtala Räsä ytterligare förstärker begreppet i samhället att människor som jag antingen inte existerar eller så är vi hjärntvättade offer. Ingen uppfattning är sann. Det finns många av oss och vi är inte fler offer än någon annan individ som väljer vad de vill göra med sitt liv.

Jag försöker lita på att rättvisa skipas och ingen åtal mot Räsä leder till fällande dom. Doemen mot Rskulle ha mycket breda följder i för samhällets religions-och yttrandefrihet. Har du någonsin tänkt på dessa konsekvenser till slutet? Om fällande domar kommer, hur kan vi se till att friheten för en medborgare som mig kommer att finnas kvar i framtiden?"

Tyskland: Biskopar och präster emot Rom - men inte bara det

Nyheten är inte förvånande, men det finns likväl utropstecken: Det meddelas över hela världen, till och med i det annars för katolska nyheter så ointresserade Sveriges Radio - att man i etthundra kyrkor i Tyskland har haft en gudstjänst med vittnesmål och välsignelse över homosexuella par. 

Drivande för aktionen har varit den katolske prästen och högskoleläraren i Würzburg, Burkhard Hose. Han leder sina universitetskurser som ett sorts "öppet hus" utan egentliga krav på studieresultat. Man träffas och pratar och firar gudstjänst utan åtskillnad mellan katolskt och protestantiskt. Kyrkans tradition uppfattas som ett hot, en begränsning. Evangeliet är "högpolitiskt" enligt fr. Hoser: 

Det tjänar inte till att förmedla eviga sanningar: Det måste alltid att förstås i tidens sammanhang och man måste alltid reagera utifrån det på det som är socialt aktuellt.

 

Den 30 maj hölls en online-konferens från hans institution, om homosexuell samlevnad och katolska kyrkan: Segen für alle - Segensfeiern für gleichgeschlechtliche Paare  Segensfeiern (Välsignelser för alla - välsignelsefirande för par av samma kön). Deltagare var akademiker, professorer, en moralteolog, flera katolska präster. Alla mycket mångordiga.

Den 10 maj  genomfördes välsignelser av par som förklarat sig vara homosexuella, i mer än hundra kyrkor i Tyskland. I  Liebfrauenkirche i Frankfurt, som tillhör Limburgs stift, som ligger under den tyska biskopskonferensens ordförande biskop Georg Bätzing, ledande i den sk synodala vägen -  alltså att lokalkyrkorna ska vara självbestämmande -  väntade kapucinpatrar tillgängliga för välsignelse av homosexuella par.  Uppslutningen verkar ha varit mager - som alltid numera i tyska kyrkor. Från Köln rapporterades att ceremonin leddes av en kvinnlig funktionär i liturgisk dräkt, som dock meddelade hon redan lämnat sin tjänst i kyrkan. "Det var mera som ett politisk möte" berättade en som var där. I ungdomskyrkan i Würzburg monterades ett klotterplank upp direkt bakom ett altare, där de som ville kunde uttrycka sin vrede emot kyrkans välsignelseförbud.

Ungdomskyrkan Würzburg, Tyskland, den 10maj  2021. / Gehrig/CNA Deutsch.

Själva akten bestod av ett politiskt färgat tal, läsning ur evangeliet, varefter man sjöng Imagine av John Lennon. Texten handlar om att om alla förstod att det inte finns himmel, inte helvete, inte nationer och ingen religion - skulle världen bara vara en - bara det vi ser. Hur mycket bättre allt skulle bli om man bara inser detta.

Samtidigt rapporteras det redan innan pandemin slog till om det katastrofala avfallet från den katolska kyrkan i Tyskland. 2019 var det endast 9% av katolikerna som någon gång besökte heliga Mässan. En tredjedel av katolikerna överväger lämna den helt. En kris i själva den heliga tron alltså, som knappast kan uppvägas genom den ideologisering av budskapet som "den synodala vägen" innebär. Den har pågått i halvtannat sekel nu, och som sagt -  snarare tycks den leda bort från tron än fördjupa den. 

20210513