Sveriges Radio på slak lina

Det finns inte många program som kommenterar och analyserar religionens värld i Public Service. Ett är radions Människor och Tro. I fredags behandlades "Relationen mellan de kristna i USA och president Trump." Upplägget var tydligt - att finna så många anmärkningsvärda relationer som möjligt mellan "de kristna" i USA och president Trump som fenomen. Programmet inleds med ett raljerande inslag, där man undrar hur de evangelikala kan stödja en president som har haft "påstådda kärleksaffärer" med en porrstjärna etc. Flera gånger nämner man kristna som "dom", ibland lägger man till "evangelikala" och till och med "vita evangelikala".  Man talar förvisso också om den "kristna vänstern" och då tycks det avses kristna som inte sympatiserar med Donald Trump. De som gör det hör till en "bokstavstrogen miljö" sägs det också.

Redan här ser man att generaliseringarna står som  spön i backen. För den som vet lite om USA så är det betydligt mera komplext . De fyrtiotusen olika evangelikala samfunden uppvisar knappast homogenitet, varken i presidentlojalitet eller tro. Tillkommer dryga 70 miljoner katoliker. Dessa nämns inte ens i programmet. Bland dem finner man bland annat mycket aktiva hjälporganisationer för att hålla samman invandrarfamiljer och förhindra att de splittras genom utvisningar. Dessa kan dock knappast klassas som "vänsterkristna". De handlar om kristna helt enkelt, från hela världen. En hel del röstade nog också på Trump, då de inte kunde se att deras tro är förenlig med demokraternas politik i många centrala frågor.

Men detta betyder som sagt inte att man inte är kritisk till nuvarande administration. Ibland måste man välja mellan pest och kolera.

Presidentvalet i USA handlar om att välja mellan i slutet två kandidater. De är inte alltid så lätt. Att valkampanjen var smutsig förnekade varken republikanerna eller demokraterna. Många valde avstå att välja, andra beskrev det som valet mellan att brinna eller hoppa, med syftning på 9/11. Att då en svensk redaktion kan vara så säker på vilket som är ont och gott i saken är - fascinerande. Reportern frågar en forskare, hur kristna, som talar om sanning och moral, kan stödja president Trump - är det inte en "paradox"? Här har Clintonskandalerna där själva Ovala rummet använts för osedliga aktiviteter fallit i glömska och även den omfattande lobbyverksamheten från Clintonkampanjen, som bland annat innefattade att avsiktligt splittra de kristna, katolikerna i synnerhet. Detta har aldrig förnekats. Att sedan ta in en forskare, Fredrik Gregorius,  med satanism och asatro som specialiteter, att förmedla olika galna konspirationsteorier, samtliga utmålande Trumpmotståndet som djävulska planer - är det verkligen seriös journalistik? Sådant kan man hitta i alla läger, så fort det handlar om världspolitik.

Men värst är de rena faktafel som förmedlas  programmet. Så hävdas till exempel att det är först president Trump som beslutat erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Redaktionen hade med en enkel googling kunnat finna The Jerusalem Act från 1995 - alltså då Bill Clinton, make till Hillary Clinton, var president. Där fastslås det att Jerusalem skall vara en odelad stad med garanterade rättigheter för alla minoriteter, att Jerusalem skall erkännas som staten Israels huvudstad, att ambassaden skall flyttas till Jerusalem senast den 31 maj 1999. Akten antogs av Senaten och Representanthuset och blev federal lag utan presidentens undertecknande. En deadline fastslogs för flyttningen av ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem; 1999. Man budgeterade till och med för kostnaderna. Varken president Clinton, Bush eller Obama har haft annan inställning än ett odelat Jerusalem och ambassadflytt. Men av säkerhetsskäl har man skjutit upp saken rent praktiskt, detta har skett varje halvår.  Det är således inte alls så att president Trump har "beslutat att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad",  som sades flera gånger av både programledare och forskare. Beslutet var redan fattat av lagstiftande församling, detta 1995. Detta måste rättas till.

Även gällande invandringspolitiken har de två tidigare presidenterna varit mycket tydliga - den måste begränsas. Flera av de åtgärder som föreslagits har Sverige redan haft sedan decennier.  Man kan vara kritisk mot politiken, men den har varit densamma under de tre senaste presidentperioderna.

Till sist måste man reagera för språkbruket i programmet. Här talas om "vita evangelikala kristna", som om deras tro och hudfärg binder dem vid en viss politisk lojalitet, som dessutom utmålas som högst problematisk. De som gav Trump sitt stöd är enligt forskaren män, vita, äldre, högerextremister, arbetarklass från områden som inte är framgångsrika. Att idag dela in mänskligheten efter hudfärg på detta sätt kan vara ett lagbrott. Frånsett detta är det ett märkligt uttalande från en forskare, när alla vet att det lades 63 miljoner röster på Trump,

Man måste sannerligen ifrågasätta om denna redaktion beaktat de regler som finns och regleras av Myndigheten för radio och TV, särskilt då opartiskhet och saklighet.  Här finns  tydliga politiska ställningstaganden, faktafel och sist men inte minst utpekande av vissa grupper i samhället, vilket kan drabba även enskilda (kristna, vita, äldre män ur arbetarklassen).

SR själva skriver på sin hemsida att "Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet." Detta var varken trovärdigt eller opartiskt.