Kroatien - exemplet som ingen nämner

Enligt Åsa Regnér och många andra, så kan vi inte göra så mycket åt de höga aborttalen. Har en kvinna bestämt sig så har hon, och varken lag eller ord kan ändra den saken.

Det finns en mängd fakta som talar emot detta. För det första så kan man ju då undra varför just svenska kvinnor är så abortbenägna. Vi har högre aborttal än våra grannar och det verkar vara omöjligt att påverka den svenska kvinnan, generation efter generation. Var tredje graviditet avbryts med en abort, 100 om dagen, året runt.

Annat är det i Kroatien. 1985 hade man 51589 aborter, 2010 registrerades 4043. En minskning med 92% på 25 år. Måste detta då inte betyda att det istället begås massor av hemska illegala aborter? Nej, ty lagen har inte ändrats. Abortlagen - som har behållits sedan Jugoslaviens tid, tillåter abort till tolfte veckan utan särskild prövning. Ingen lagändring alltså - men tack vare ett omfattande utbildningsprogram i skolorna (inte samma som RFSU.:s får man förmoda...). Här har vi alltså ett bevis på att aborttalen inte är en opåverkbar konstant, och att valet inte står mellan smutsiga illegala eller kliniskt korrekta legala aborter.

Så nu borde vi väl sett våra folkvalda sedan flera år ha studerat detta intressanta exempel, rest ner till Kroatien för att se och lära: Hur har man burit sig åt? Vad kan vi ta efter? Varför lyckas de med det som vi inte lyckas med - ett land som varit i krig för inte så länge sedan dessutom?

Men det kräver en bestämd politisk vilja, konsensus i grunduppfattningen att aborter är något dåligt som måste bekämpas,  en övertygelse att människan vill hellre ge liv än ta liv. I Kroatien konstateras i konstitutionens § 21 att

Varje mänsklig varelse har rätten till liv. 

Man har också haft hjälp från kyrkan med att undervisa om människans värde. Man har till och med präglat ett mynt, 25 Kuna, med ett mänskligt foster.

Men nej - om Kroatien har vi inget läst i media eller hört i riksdagen. På RFSU blir man bara bekymrad, där brukar låga aborttal tolkas som tecken på kvinnoförtryck - en närmast bestialisk måttstock. I vårt politiska klimat finns det ett stort konsensus - att när det gäller aborter så tiger man still. Utom om någon undrar om det verkligen är en önskvärd situation, att så många inte vill ta emot vad bara livet självt kan ge...Då blir det artiklar om "mörkerkrafterna".