2020-07-27

Sankt Botvid, kristen viking, 900 år

I år är det 900 år sedan Sankt Botvid blev mördad på Rågön i Nyköpings skärgård. Hans vita, helgonberättelsen, är detaljerad och innehåller många intressanta upplysningar om familjemedlemmar, resor, händelser och platser. Denna i förening med platserna och landskapet utgör en unik möjlighet att uppleva historiens vingslag och utvecklingen av den kultur som danat våra förfäder.

Den 28 juli, på Sankt Botvids dödsdag, kommer en dokumentärfilm, Botvid och miraklerna,  att lanseras och visas gratis på nätet. Den är gjord av journalisten Maja Hagerman. Hon har tidigare gjort både film och bildverk om vår forntida och medeltida historia. Den finns att beskåda redan nu.

I samband med att många undrat över den enorma mängd sprängsten, som vräkts ut på den gamla odliongsmarken strax framför Botkyrka kyrka, så uppmärksammades det  att Botkyrka kommun prospekterar för några större byggnationer alldeles i anslutning till kyrkan. Man vill skapa en Söder port mot Storstockholm, med gallerior, kontorskomplex, parkeringshus, och även bostäder. Det gjordes ett radioinslag. Detta uppvisade en chockerande okunskap hos politikerna om vårt kulturarv. Man visste inte vem Botvid var, vad kommunens vapen föreställde, än mindre vad bygden berättar om forna tider. Man har utan tillstånd låtit Skanska placera hundratusentals ton med schaktmassor från deras tunnelbyggen runt Stockholm, detta så att de praktsikt taget skymmer både kyrkan och utsikten mot Botvids fädernesgård.

Området är fullt av gravar från  bronsåldern och senare.  Det finns även gamla hålvägar från vikingatiden. Här är det meningen att företagskomlex ska byggas, även bostäder. En stor del av marken har avyttrats av Svenska kyrkan, dock inte av församlingen utan av stiftelsen Prästlönetillgångar. Även några mycket känsliga våtmarker har fyllts igen, vilket kan vara ödesdigert för den närbelägna Bornsjön, vattenresevoaren för Storstockholm.


När planerna blev avslöjade så upprördes många Botkyrkabor. En FaceBookgrupp, "Botkyrka kyrka – hotat kulturarv",  startade. Den har idag 2000 medlemmar.

Filmen är ett bidrag till folkbildningen om vår historia runt knuten så att säga. Här berättar Maja Hagerman om dess tillkomst. Mycket välkommet.

Se även: Botkyrka: Skandalös exploatering av Sankt Botvids helgade hemtrakter

Hagia Sofia - erövrat för att tjäna Allah

Katedralen Hagia Sofia är en symbol för den kristna orienten. Kristendomen har en i grunden orientalisk historia,. Paulus första tre resor gick huvudsakligen till nuvarande Turkiet. De första sju ekumeniska koncilierna hölls i nuvarande Turkiet. Hagia Sofia grundlades redan 360 av sonen till kejsar Konstantin. Men det var under kejsar Justianus tid som nuvarande tempel fick sin storhet, detta 536. Kyrkan planlades av några av den tidens främsta arkitekter, den försågs med de mest utsökta mosaiker, varav många idag är förstörda eller skymda. Ända till den fullständigt brutala invasionen av Mehmet år 1436,  som föregicks av månader av strid, så fungerade byggnaden som den östliga, "bysantinska" kyrkans viktigaste och mest beundrade helgedom, med gyllene mosaikbilder och glas upplysta av endast solen -

"en stad i marmor under en guldhimmel". 

Storfursten av Kiev, Vladimir I, sände ut sina rådgivare, för att välja religion, detta före år 1000. De återkom, och berättade från Hagia Sofia:

Vi visste inte om vi var i himlen eller på jorden, ty på jorden finns ingen sådan skönhet. Vi vet inte heller vad vi ska säga, men en sak vet vi: det är att där bor Gud hos människorna..."

Under tusen år fungerade byggnaden för vilket den var avsedd. Sedan blev den moské, och under Atatürks sekulära regim så förklarades den år 1934 att vara museum. Detta innebar ytterligare förfall dock. Mosaikerna har lidit stor skada.

En av många skadade mosaiker. I islam får inte bilder användas för bön.

Nu för några dagar sedan har den åter blivit moské. Statschefen Erdogan citerade koranen, vilket innebär han nu gör anspråk på titeln som sultan med både världslig och andlig makt.

En lång "predikan" hölls av en imam. Han gjorde konststycket att inte med ett enda ord nämna att den byggnad han stod i, faktiskt grundats som kristen kyrka och har brukats som sådan under nästan 1500 år. Med svärd i hand talades det om "rättvisa, fred, medkänsla och rättfärdighet".

Man bör också reda ut ett missförstånd: En moské är inget annat än en byggnad för bön, en samlingsplats, den är inget heligt i sig. Bekännare av andra religioner är inte tillåtna i moskéer, men detta är på grund av att bönen inte skall störas. Om en påve inträder i en moské, betyder detta dock inte - som många tolkat det - att han förenar sig i bön mot Mecka. En kristen kan inte, och får inte, be enligt alla de regler som föreskrivs en muslim. Med moskéer, som åter blivit kristna kyrkor (katedral-mesquitan i Cordoba är ett exempel på detta) är det en annan sak, ty en kristen kyrka är konsekrerad och innehåller Det Allraheligaste Sakramentet. Kristna kyrkor är därför, till skillnad från moskéer och synagogor, i sann mening "Guds hus", de är heliga byggnader som inte kan användas till vad som helst. Man kan således inte "dela tak" med andra religioner, som föreslagits med Hagia Sofia och Cordoba, och faktiskt även i Fisksätra i Nacka kommun! (Att Svenska kyrkan numera tillåter muslimska böner till och med inom högmässan ram, kan ju ses som en indikation för hur man ser på sin egen bekännelse.)

Avslutningsvis sades att

Dörrarna till Hagia Sophia-moskén kommer att vara öppna för alla tjänare av Allah utan någon diskriminering

Denna byggnad har  ju alltid varit öppen för alla. Men snart måste man alltså tjäna Allah för att komma in i denna kristna kyrka - är det så vi ska tolka saken? Helt klart är emellertid att så länge byggnaden används som moské - om än en del av den - så kan den inte betraktas som en kristen kyrka.

2020-04-05

En enda tro, ett enda offer, en enda helig Mässa

I dessa tider med inställda mässtider, så talas det överallt om "mässor" även i engelsktalande medier; "masses".  Men det är inte ett riktigt språkbruk, vilket ofta f. domprosten i Stockholm, msgr Johannes F. Koch,  påpekade.  Ty det finns bara en enda Mässa. Den kan firas vid olika mässtillfällen dock. Man ju också ha olika gudstjänster, som rosenkransbön, vesperandakt, korsvägen etc. Men inte "mässor".

Anmärkningen kan ju anses småaktig. Men vid en närmare reflektion är den berättigad av betydligt djupare skäl än enbart språktekniska. Vi har bara den heliga Mässan, som instiftades av Jesus Kristus på Skärtorsdagens natt med de berömda instiftelseorden:

”Tagen och äten; detta är min lekamen. Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: ”Dricken härav alla; ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.  

Det var där Han utgav sitt kött och blod, enligt traditionen i samma stund som påskalammet offrades i templet. Man brukar tala om "det oavlåtliga korsoffret",  detta som svar på protestanternas ständiga missuppfattning om att katoliker tror på ett upprepat offer, medan den lutherska nattvardsgudstjänsten enbart är en åminnelseakt.

Men det finns bara ett enda offer, samma offer. Och därför finns det bara en enda Mässa. Många olika liturgier och mässordningar, många tillfällen där detta enda mässoffer sker. Men en enda samma Mässa alltså.

2020-02-10

Föräldrarätten på det sluttande planet

I januari lade regeringen fram flera lagförslag om att Förvaltningsrätten ska kunna utfärda utreseförbud för barn som "riskerar att föras ut ur Sverige för ett barnäktenskap eller könsstympning". Det råder stort konsensus bland riskdagspartierna om saken.

Ja - varför inte? Från katolskt håll kan varken barnäktenskap eller könsstympning accepteras. Det var i och med de kristna landskapslagarna som tvångsgifte avskaffades, detta redan på 1200-talet .- Så?

Det finns dock ett problem här; föräldrarnas rätt. Att det kan vara mot grundlagen om staten ges företräde  ifråga om barnens fostran och undervisning har vi redan pekat på. Nu vill staten även ingripa vid blotta misstanken att föräldrarna inte integrerar sig den svenska värdegemenskapen, utan följer traditioner de tar med sig från sin etniska och religiösa bakgrund istället, i dessa fall ofta islam.

Vi ska naturligtvis inte godkänna äktenskap som ingås med minderåriga eller ens under tvång. Men vad kan det handla om nästa gång? Flera partier  vill förbjuda varje  religiöst inslag så länge barnen befinner sig i skolan, alltså inte enbart i undervisningen. Så kallad hemskolning är förbjuden vid vite i Sverige, det enda landet i Europa jämte Tyskland som anser att föräldrar inte kan ha ett så stort ansvar. Kanske man också tycker att det är ett brott om barnen skickas till katekesundervisning - eller rentav till kyrkan för att delta i heliga Mässan? Kanske föräldrarna borde få skriva på en ed att de uppfostrar barnen i enlighet med "den svenska modellen" - med hot att annars förlorar de vårdnaden?

Här anas ett sluttande plan.

Angående könsstympning av flickor, är det primitivt och oförsvarligt. Men märkligt nog tillåts att sjukvården gör ingrepp på minderåriga, både med hormoner och operationer, för att stympa deras kön. Det finns idag ingen lägre åldersgräns för att en behandling ska påbörjas. En femtonåring kan dessutom på eget initativ ansöka om byte av juridiskt kön. Om ena föräldern är emot saken, även ingrepp, så skriver Socialstyrelsen:

Om socialnämnden efter en utredning bedömer att åtgärden ändå är det bästa för barnet, kan nämnden besluta att den ändå får vidtas. Stöd för detta hämtas från föräldrabalken 6 kap. 13 a § och innefattar både utredning och behandling av könsdysfori. Även tvångsomhändertagande enligt LVU förordas av Socialstyrelsen i vissa fall: Om båda vårdnadshavarna motsätter sig åtgärden kan det i vissa fall gå att tillämpa lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.


Alltså: barnet vill "byta kön", föräldrarna är emot - och förlorar vårdnaden. Barnet hämtas till särskilt boende, med hänvisning till barnets "behov av vård" eller helt enkelt "det bästa för barnet". (Könsbyte är biologiskt omöjligt, endast de sekundära egenskaperna kan manipuleras.)

2020-01-23

Statlig utredning i strid med mänskliga rättigheter - och grundlagen?

Konfessionella skolor, ibland felaktigt kallade religiösa friskolor, är en liten grupp skolor där huvudmannen angett att skolan har en profil baserad på religion. Undervisningen följer den svenska läroplanen. Men det kan finnas frivilliga möjligheter vid sidan av undervisningen, till exempelvis bön eller att skolmaten är anpassad. I vissa fall handlar det bara om ägarskapet, att huvudmannen är en stiftelse eller förening med konfessionell identitet.  Enligt Skolverkets enhetsregister från 2017 finns det idag 66 konfessionella grundskolor registrerade i Sverige. Tillsammans har de lite drygt 9300 elever. Det skall ställas i relation till att det 2017/18 går 1 050 000 elever i svensk grundskola enligt skolverket. Det totala antalet elever är fördelade på 3990 kommunala skolor, fem sameskolor, 820 fristående och 16 internationella skolor. Eleverna i de konfessionella skolorna utgör alltså knappt 1% av totala antalet elever och skolenheterna utgör ca 1,4% av antalet skolor. Dryga tio skolor har muslimsk profil, en judisk (som dock klassas som "etnisk" och alltså ej är konfessionell)  och övriga är kristna.

Men denna knappa procent tycks vara en nagel i ögat för regeringen, ja, fem partier. En utredning har beställts, om huruvida man kan stoppa nyetableringar, eller helt enkelt förbjuda dem. Den har nyligen kommit, och den är på måttfulla 604 sidor.

Till en början kan man konstatera själva saken: Varför en så omfattande utredning om en så pass begränsad sak som dessa få skolor med färre än 10 000 elever? Det är bara Rumänien och Tjeckien som har färre elever i motsvarande skolform i hela Europa. Det måste alltså finnas ett alldeles speciellt synsätt i just vårt samhälle, att skolor ägs och administreras av organisationer med troende i styrelsen tilldrar sig ett sådant intresse. Man kan naturligtvis misstänka rädslan för koranskolor där sharialagar tillämpas i smyg och ett förakt för vår samhällsordning odlas. I presskonferensen när utredningen presenterades sades bland annat att man inte får råda elever att avstå att rösta, detta förmodligen med adress till muslimska skolor. (Men det är ju en demokratisk rättighet att också avstå att rösta, det finns ingen röstplikt. ) Men varför då inte öppet deklarera dessa farhågor, som bygger på dåliga erfarenheter? Annars blir saken närmast obegriplig.

Vi har inte läst hela utredningen. Det finns dock redan vid en hastig genomläsning många häpnadsväckande slutsatser. Det redogörs för olika styrdokument, såsom Barnkonventionen och Europakonventionen. Även rättsfall tas upp, som tycks entydigt visa att föräldrars och förmyndares rätt inte får negligeras. Men utredningen kommer oftast till motsatta slutsatsen. 
Sålunda sägs att barnets rätt att avstå från konfessionella inslag i "utbildningen" (och dit räknas märkligt nog måltider, raster, all tid i skolan) som överordnad föräldrarnas intresse:

Vi kan konstatera att Sverige är särpräglat genom den pluralistiska religionsundervisningen. Sverige är också särpräglat genom att de konfessionella inslag som tillåts i fristående verksamheter endast får ske inom utbildningen, utanför undervisningen. På detta sätt uppfyller Sverige kraven på att barn och elever ska kunna avstå från religionsutövning i skolan.

Europakonventionen, som Sverige ratificerat, är solklar:

ARTIKEL 2 Rätt till undervisning Ingen får förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

Men den tolkas alltså negativt.

(Intressant också att Sverige hade en reservation emot denna paragraf, ända till 1999, där det sades att Sverige kan

icke medgiva föräldrar rätt att under hänvisning till sin filosofiska övertygelse för sina barn erhålla befrielse från skyldigheten att deltaga i delar av de allmänna skolornas undervisning, samt att befrielse från skyldigheten att deltaga i samma skolors kristendomsundervisning endast kan medgivas för barn med annan trosbekännelse än svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är anordnad.

Den lutherska statskyrkans monopol alltså på religionsundervisning för alla odöpta. )

Utredningen vidmakthåller en närmast upprorisk linje gentemot vårdnadshavarna. Sålunda konstateras att

Ett barn eller en elev har t.ex. rätt att på eget initiativ be en bordsbön i samband med måltider inom skolväsendet. Vårdnadshavarens inställning vad gäller elever som inte önskar delta i ett konfessionellt inslag har enligt FN:s barnrättskommitté således begränsad betydelse. Det innebär att pedagogisk och annan personal i skolor med konfessionell inriktning enligt FN:s barnrättskommitté bör följa en elevs vilja att, eventuellt stick i stäv med en vårdnadshavares önskemål, inte medverka i konfessionella inslag under skoldagen.  

Utredningen verkar vilja helt isolera föräldrarna från varje inflytande i deras barns skolgång, som ju omfattar kanske tretton avgörande år av deras uppväxt:

Utredningens bedömning: Vårdnadshavare kan inte vägra sina barn utbildning eller ställa krav på undervisningens innehåll med hänvisning till religiös eller filosofisk övertygelse, så länge undervisning och utbildning sker på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt.

Detta är ju helt i strid med Europakonventionen. I själva verket strider det  mot flera av de konventioner som vår stat skrivit under. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna fastslås att

Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar. (§26:3) 

Utredningen vill alltså sätta stopp för denna rätt, detta genom att styra inte enbart undervisningens innehåll, utan allt omkring den också, inklusive huvudmannaskapet:

Utredningen föreslår att ett etableringsstopp ska införas för fristående grund- och gymnasieskolor, förskoleklass och fritidshem med konfessionell inriktning. 

Fritidshem? Men vänta nu lite, hur kan de komma in här: Jo, på detta sätt:

I frågan om etableringsstopp för fristående skolor och fritidshem med konfessionell inriktning är ett alternativ att ett sådant stopp inte införs och att andra åtgärder i stället vidtas för att komma till rätta med eventuella missförhållanden vid dessa verksamheter. Såsom direktivet är utformat är detta dock inte ett alternativ. Alternativ som ryms inom vårt direktiv är att fritidshem inte ska omfattas av etableringsstoppet. Utredningen har dock bedömt att fritidshemmets verksamhet kompletterar förskoleklass, grundskola eller grundskola. Rent organisatoriskt är verksamheterna också ofta samlokaliserade med varandra. 

Så, det räcker att eleverna har möjlighet att vara i en viss lokal, till exempel ett skolkapell, efter undervisningen, för att man inte ska få etableringstillstånd. Ganska fantastiskt.

Däremot omfattas inte etableringsstoppet av ideologiskt orienterade huvudmän, såsom folkrörelser med tydlig partitillhörighet (ABF, Unga Örnar, LO har mycket aktiv verksamhet och rekrytering via just fritidshem). Politisk påverkan är således godkänd. Men inte "konfessionell".

Frågan är om utredningsförslagen inte också strider mot själva grundlagen. Ty där sägs tydligt att

Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

2020-01-07

Vår kropp som råvara

SVT med flera medier meddelar att Kristdemokraternas partistyrelse stödjer motioner om att göra om lagen, så att alla ska vara med i ett organdonationsregister, såvida man inte avsagt sig saken aktivt. Även V, L och C är inne på samma linje. Samhället skulle därmed ha en automatisk rätt att ta organ från dödförklarade utan medgivande från personen eller dennes släktingar och anhöriga.  Man föreslår också att kroppar får hållas levande med respirator, med den enda avsikten att hålla delarna färska.

I pressen matas man med artiklar med rubriker som

Organdonation ger mening åt den meningslösa döden
Organdonationen räddade Beatrice – fick nya lungor från okänd donator
Vår son donerade fem organ
En person i veckan dör i donationskön

Frågan tas upp i samband med döden. Ofta sägs att det bara är en dödsskräck som hindrar människor från att aktivt tillåta att organ tas från kroppen; man vill helt enkelt inte tänka på sin hädanfärd.

Genom att hjärtskärande fall framställs så framstår det som om motstånd eller likgiltighet inför möjligheten att donera organ praktiskt taget orsakar människors lidande och död. Varför inte ge bort det som ändå kommer att brytas ner, kastas eller brännas tillsammans med kroppen?

Vad partierna då inte begrundar är den grundläggande människosynen. Å ena sida finns barmhärtighetstanken - att man vill hjälpa. Å andra sidan synen på människokroppen som råvara. Som ett förråd av delar som kan hanteras som varor, som kan byta ägare.

Det talas ibland om det sluttande planet, när något som ser etiskt oklanderligt ut, snabbt leder till lagar och praxis som i grunden förändrar vår syn på människan. Att organen a priori skulle tillfalla samhället att dela ut till behövande, är inte en donation i ordets egentliga mening. Ty det finns ju inget testamente. Lagen skulle öppna för att även privatkliniker kan förmedla organ. Det kan knappast undvikas att vinstintresset kommer in även i detta område. Människokroppen som handelsvara.

2019-12-21

SVT - antikatolskt fixerade?

Återigen har SVT satsat sina medel på att göra ett närmast desperat försök att komma åt brister i vår lilla katolska kyrkoledning i förskingringen (diasporan). Denna gång i en rad småreportage som SVT Nyheter producerar. Det handlar om ett enda fall av någon relation mellan en "munk" och en kvinna i en småstad och som skulle ha hänt 2002, då hon var 16 år.

Som vi tidigare skrivit så är ju ingen mera drabbad eller mera tacksam över om övergrepp inom katolska kyrkan avslöjas och förhindras - än vi katoliker. Det är ju vi, våra barn, våra vänner, som drabbas.

Men samtidigt kan man inte komma ifrån frågan om motiven här. Är de verkligen för att hjälpa oss, eller är det i själva verket för att få angreppspunkter på själva den kyrka vi tillhör, och utan vilken vi inte har något andligt liv? Att skandalisera den, utsätta den för smälek och hat? Frågan uppkommer då vi konstaterar, att det ännu ligger ute 121 sidor av hatkommentarer från 16 utlagda trådar på Uppdrag Gransknings FaceBook-grupp, detta efter de två timmarna program i april 2017 om övergrepp som skulle ha gjorts i en katolsk församling i USA av en man, en amerikan, som stängts av från ett prästseminarium, och som sedan dömts till livstids fängelse för övergrepp han erkänt, samt obekräftade anklagelser mot en nu åldrad präst som är verksam i en utbrytning av en annan splittring från den katolska kyrkans gemenskap, i en liten ort i Frankrike. Detta efter isolering i ett kloster. Det måste ha kostat en slant att sända kamerateam och reportar till Frankrike, Schweiz och USA för dessa program om brott, där straffen ännu avtjänas eller där en fransk åldrad präst återkommit efter isolering i kloster. Långsökt? Synnerligen, inte minst med tanke på mängden vittnesmål, falska eller ej, men de är många - över hur situationen är på betydligt närmare håll.

Märkligt nog ligger kommentarerna kvar, detta trots flera påminnelser från vår redaktion. Ett litet urval ger en uppfattning om tonläget:


  • Blir så fruktansvärt upprörd, som mor och mormor är detta något så vedervärdigt att man knappt kan ta det till sig!! Dags att upphöra med det perversa katolska (och andra?) religioners idioti med celibat för s k Gudstjänare!
  • Kriminellt är vad det är - lås in varenda j..el av prästerna - polisen bör göra oannonserade besök i pojkskolor..och för den delen - flickskolor.
  • Allt religiöst är av ondo. Som sagt... ALL religion bör bojkottas.
  • Religion = Vanföreställningar
  • De låtsas ju leva i celibat, istället våldtar de barn! Detta har ju pågått i alla tider. Så sjukt!
  • Detta är praxis i katolska kyrkan. Detta är vad religion är för mig, ren och skär ondska, ondska och makt. Katolicismen är en farlig sekt.
  • Religionen betyder krig och elände oavsett vilka den är.
  • Förbannade mörkermän som klär ut sig till falsk helighet. Det stinker om dessa rörelser. Upphäv kyskhetslöftet så kan de tafsa på varandra i sina skrymslen. 

Det handlar inte om fina antydningar direkt. Och att redaktionen läst dem visas av att man ibland gått in och svarat på dem. Särskilt när det handlar om beröm. Men 121 sidor av dessa kanske inte just så vänliga kommentarer om katolska kyrkan i synnerhet och religion och präster generellt, går alltså att förena med redaktionens egna högtidliga principer på sin FB-sida:

• Vi tillåter inte aggressiva kommentarer eller personliga påhopp, hot eller förtal. 
• I SVT:s uppdrag ingår att stå upp för alla människors lika värde. Det innebär bland annat att varje individ har rätt att bedömas utifrån sina egna handlingar. Vi tillåter därför inte inlägg eller kommentarer som syftar till att nedvärdera grupper utifrån exempelvis kön, hudfärg eller sexualitet. Vi tillåter inte kommentarer som är rasistiska eller sexistiska.

Angående saken i sig, sexuella övergrepp, så lär väl SR/SVT knappast vara undantag. Ett upprop från journalister på FaceBook för ett par år sedan angående övergreppskulturen på redaktionerna landet över fick stoppas när det rasat in över fyratusen berättelser om ting som vida överträffar historien om munken (som han erkänt och som inte ska förringas).

Kanske man inte behöver söka sig så långt bort som till historiska händelser med katolska präster, om det nu enbart är rättspatos och troskyldig omtanke om offren som man vill stödja och redovisa?