Vi har tidigare
rapporterat om situationen i Österrike, där primas, kardinal Schönborn, körde över en lokal kyrkoherde och trotsade kyrkolagen genom att besluta att en man som lever i öppen synd med en annan man skall i få ingå i kyrkorådet. Nu rapporterar tidningen
Der Standard att Troskongegationen i Rom vill ha en förklaring till denna märkliga form av ledarskap. Det handlar inte om ett fall att motverka diskriminering, såsom de flesta medier framställt det, utan om huruvida kyrkan skall följa de bud som den anförtrotts Kristus själv att hålla. Äktenskapsliknande förhållanden och sexuella relationer utan kyrkans sakramentala band är - och har alltid varit - ett hinder för att dela den eukaristiska gemenskapen och det är inte förenligt med kraven man ställer på en rådgivande person i en församling, som de anges i
kyrkolagen:
christifideles certa
fide, bonis moribus et prudentia praestantes
Och som sagt - detta är oberoende av om man är en i övrigt förträfflig troende, som ägnar all tid åt karitativ verksamhet. Vad det handlar om är kyrkans trovärdighet - den som satts i gungning så påtagligt genom de präster som också brutit emot samma ledande principer. Men i detta fall ställer sig pressen märkligt nog på syndens sida gentemot dygden - tillsammans med kardinal Schönborn.
Inlägg
3 kommentarer:
"Men i detta fall ställer sig pressen märkligt nog på syndens sida gentemot dygden" - märkligt?? Det är väl inte speciellt märkligt, det är "acting according to profile" som amerikanarna säger. Däremot hade det verkligen varit märkligt om pressen ställt sig på dygdens sida tyvärr.
Märkligt agerande av kardinal Schönborn,javisst. Eller är det inte en logisk foljd av vad vi redan har sett och hört? I USA talas och skrivs det öppet, bland katolska intellektuella,på seriösa sajter, katolska tidningar etc.att antalet homosexuella präster i USA kan vara 20-45 %. En amerikansk präst har uppgivit att han, i en anonym enkät, utskickad till ett mkt stort antal präster, där dessa anonymt uppgav "sexuell identitet", resulterade i att ca 45 % uppfattade sig ha en "homosexuell identitet, el läggning". Uppfattade det som att detta gällde i USA;Presidenten för Catholic League i USA, Dr Donahue, har i flera artiklar och intervjuer i TV framhållit att sexskandalerna inom Kyrkan "is a homosexual problem", och att termen "pedofili" i detta sammanhang är "helt missvisande". Varför tycker kardinal Scönborn att det upenbarligen är av sådan vikt att aktivt -tvärt emot församlingsprästens beslut,(denne hotade med att lämna församlingen om den homosexuelle mannen skulle antagas i kyrkorådet) promota just en homosexuell man, som dessutom inte "bara" har denna läggning, utan faktiskt lever i ett registrerat partnerskap med annan man? Eftersom heterosexuella par, som lever ogifta tillsammans,inte visas denna djupa vördnad som den homosexuelle mannen ifråga, är det omöjligt att undgå det bestämda intrycket att kardinalen faktiskt anser att just gruppen homosexuella inom Kyrkan skall tillskrivas en särskild status, som vi andra inte kan räkna med. Att kardinalen dessutom mött påven Benedictus rätt nyligen, och alltså efter(!) detta besök hos påven fattade ett så kontroversiellt beslut, kan väl bara uppfattas som -underigt. Eller, som ett helt logiskt beslut, med tanke på det ovan nämnda procenttalet. Första gången jag läste påvens uttalande, för ca 5-6 år sedan, att "prästkallelsen får inte komma att uppfattas som en homosexuell kallelse" (av allmänheten), studsade jag onekligen till, men klart är att nu inser man att Benedictus, denne vår underbart briljante påve, för länge sedan insett vad det handlar om. Likaså till fullo inser jag nu vad påven menar när han, upprepade ggr, sagt att "attackerna mot Kyrkan i huvudsak kommer inifrån". Smaka på detta, meditera gärna på detta... En vänligare och mer överslätande analys:
Styrs kardinalens underliga agerande, helt emot påven och magisterium, av ren mänsklig feghet och undfallenhet inför den internationella, mkt aggressiva och aktiva, framför allt mkt inflytelsefulla, hblt-lobbyn - som är lika inflytelserik i Österrike?
Eller har Kyrkan, genom kardinal Schönborn, fått in(ytterligare en) trojansk häst? För egen del inser jag allt tydigare (även om jag aldrig varit naiv) att detta med att tillhöra Kristi Kyrka inte innebär att man kan förlita sig på människor, vare sig de är kardinaler, eller befinner sig längre ned i hierarkin, utan blott och enbart för Kristus själv. Endast Han och blott Han, är sanningen.När detta är sagt, kvarstår dock faktum att troende katoliker, som följer påven och magisterium, som älskar Katolska kyrkan, som ofta skänker kanske merparten av all sin lediga tid till att tjäna Kyrkan och sprida hennes sanna och oförfalskade budskap,som gärna och regelbundet glatt bidrar med inte oansenliga ekonomiska bidrag till Kyrkan, lokalt och internationellt, har rätt att förvänta sig att en kardinal, som bef sig i toppen av hierarkin, står upp för Kyrkans (och därmed påvens!) magisterium på ALLA områden. En blick på Kyrkans historia under över 2.000 år visar entydigt på att s.k. upprorsmakare och dissidenter endast på kort sikt lyckats uppnå, i mindre grad sina mål, men i högre grad splittring och misstro.
Befriande att Troskongregationen agerat snabbt. Blir mkt intressant att följa kardinal Schönborns fortsatta agerande i denna fråga.
Irene
Om homosexuella inom Kyrkan uppenbarligen kan bryta mot Kyrkans magisterium - därmed mot påven- orsaka offentlig skandal och som extra uppmuntran därtill bli promotad genom att en kardinal personligen ser till att denne blir prisbelönt med en aktad ställning i kyrorådet,undrar nog inte så få katoliker varför samma älskvärda och förstående bemötande inte visas sammanboende, ogifta, heterosexuella. Hur var det nu? "Vi är alla jämlika, men vissa är mer jämlika än andra."
Förresten- vokabeln "homofob" äe ett nyfunnet, modernt ord; fanns inte tidigare.
K. B. L.
Skicka en kommentar