Den svenska pressen är blåögd när det handlar om dessa fenomen. Man tror allt är vad man vill det ska vara. Helsingborgs dagblad skriver till exempel:
I grunden handlar det om klassisk feministisk teori, att kvinnan i det patriarkala samhället är underordnad mannen. Aktivisterna tar tillbaka objektifieringen av kvinnokroppen från de som står överst i könsmaktsordningen.
Liknande idylliska beskrivningar finns i alla tidningar, i radio och TV.
I Frankrike händer just nu mycket. Särskilt de unga generationerna verkar trötta på att bli infållade i ideologiska spår, som bestäms av ledande politiker. En ung, modig, blott 21 år gammal juridikstuderande, Iseul Turan, sökte sig till FEMEN-gruppen i Paris. Hon lade upp ett Facebookkonto, där hon barbröstad försvarade den tunisiska aktivisten Amina, som är fängslad för att hon bett moralister dra åt skogen och sprejat ner gravstenar med mera.
Iseul togs omedelbart in i gruppen, utan att de granskat hennes person speciellt. Till hennes stora förvåning förekom det knappast några ideologiska samtal eller feministisk skolning - inga idédiskussioner överhuvudtaget. Däremot utbildades alla i kampsport, självförsvar och hur man skulle klara polisernas grepp. Varifrån uppdragen kom var oklart. De kom som order, ganska kort innan de skulle utföras, organisationen betalade flygbiljetter, hotellrum med mera. Flera av kvinnorna var prostituerade, andra var lesbiskt och exhibitionistiskt lagda, och alla fick en ganska bra månadslön, kontant i handen.Gruppen uppvisade många auktoritära och sektliknande drag - någon demokratisk beslutsgång var det inte fråga om.
Det är ingen hemlighet att bakom FEMEN står några mycket penningstarka finansiärer, en är den amerikanske affärsmannen Jed Sunden, som gjort sig en förmögenhet i Ukraina, en annan den tyske technomiljardären Helmut Geier, även kallad DJ Hell. Ingen är känd för någon större idealistisk iver att kämpa mot trafficking och för kvinnans rättigheter. Precis som fallet med Pussy Riot kan det finnas helt andra motiv av mera pekuniär art.
Iseul ingår nu i en grupp unga franska kvinnor som kallar sig Antigones. De vill verka för kvinnans värdighet, som de menar under inga villkor kan försvaras genom exhibitionism eller hysteriska utfall. Antigones har gått ut med en manifestation, riktad mot denna form av feministisk aktivism.
Men om Antigones har man inte läst ett enda ord i svensk press. De passar inte in i schablonerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar