Tack, påve Franciskus!

I efterdyningarna av det historiska påvebesöket i Lund och Malmö kan vi konstatera att det givit vår diaspora en riktig vitamininjektion. Det var längesedan så många positiva framställningar har gjorts om vår kyrka i Sverige och om den andlige världsledaren utan jämförelse, påven i Rom. Det var också ett tillfälle för ledarna för åtminstone en stor del av den lutherska delen av kristenheten att möta varandra och utbyta tankar om vår värld.

Det finns en hel del att säga om hur förberedelserna skötts - för oss som ville vara på plats var det stora utmaningar in i det sista. Att den Heliga Mässan skulle firas var inte alls självklart. Men när det till slut blev bestämts så var det en höjdpunkt naturligtvis för de katoliker som lyckades ta sig dit trots den oerhört korta förberedelsetiden. Här kunde man mötas från alla landsdelar, lekfolk, ordensmedlemmar, präster, unga och gamla... Och via SVT:s utmärkta sändningar fick sig svenska folket en rejäl lektion i hur vi katoliker tänker och vad det är som är viktigast i våra liv.

De har funnits negativa kommentarer, men de har varit försvinnande få. Vi försöker täcka upp hur påvebesöket bevakats i Sverige och i andra länder.

Ett stort tack måste ändå riktas till den Helige Fadern för att han så frimodigt och generöst  gjorde plats i sitt redan fullspäckade schema för oss i förskingringen, och firade Heliga Mässan med oss.