2009-11-07

Europadomstolens ikonoklasm kan börja

Många har säkert redan noterat den häpnadsväckande domen från Europadomstolen, som tillerkänner en kvinna 5000 Euro i skadestånd för att hennes två barn tvingats åse Kristus på korset i den statliga italienska skola de gick. Fallet har dansat runt i lokala italienska domstolar, som alla konstaterat att krucifixet inte bara är en symbol för "katolsk tro" utan också en del av Italiens kulturarv och en symbol för den italienska nationen.

Men några jurister med de mest skiftande karriärer bakom sig , allt från kriminologi till handelsjuridik - konstaterade att krucifix på klassrumsväggen är ett brott mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter, nämligen Protokoll 2, artikel 1, (tillägg från 1952). Hur lyder denna artikel?

Ingen får förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

Ett kors på väggen skulle alltså utgöra ett brott mot denna artikel. Ingen frågar sig emellertid då hur de kristna föräldrarnas rätt skall tillgodoses, om deras barn aldrig får höra ett ord om kyrkan i skolan eller ens skymta en ikon eller ett krucifix, än mindre bevista en kyrka. Kanske det är läge för kristna föräldrar att anmäla en undervisning, där det förkunnas att religion är en vidskepelse från medeltiden och vetenskapen sedan länge bevisat dess falskhet? Och där väggarna i skolan kan prydas av - i stort sett vad som helst?

Bilden här intill är utförd av konstnärinnan Ann-Caroline Breig. Hon förklarar sin konst som

a fast automatic translation from dreams and thoughts to action and happenings, with an overtone of the unstoppable and unpredictable strength of nature and our drives.

Målningen finns i en högstadieskola i Söderhamn. Europadomstolen får nog mycket jobb framöver om de ska vakta Protokoll 2, artikel 1 - låt oss se till det!

6 kommentarer:

Anneli sa...

Hmm.

Hur blir det med slöjor, turbaner, halsband med Fatimas hand, kors, Davidsstjärnor etc.

I Storbrittanien har ju kristna elever, i en del skolor, redan förbjudits att använda kristna symboler för att inte kränka muslimska elever, och man har tagit bort kristna symboler från de skolornas allmänna utrymmen dock har inte muslimsk klädsel förbjudits eleverna, snarare har man uppmuntrat ickemuslimska elever att pröva dem samt muslimska böner.

Men kristna, judar och siker och hinduer mfl får nog problem.
Somliga är jämlikare än andra-

Hur går det med de religiösa friskolorna?

Där föräldrarna faktiskt sätter sina barn för att de skall uppfostras även i religionen i fråga?

Bitte sa...

En bra och viktig artikel!

Katekumenen sa...

Katobs har blivit mitt husorgan det senaste halvåret - tillsammans med Vatikanradions svenska sändningar via internet. Kan ni inte länka till dem förresten? Jag tror många i Sverige inte känner till dem..

Mvh/ Katekumenen

P-A Feltenheim sa...

http://katolskrenassans.blogspot.com/2009/11/italien-star-upp-for-de-kristna.html

Anonym sa...

Helt vansinnigt är det nu inte. Om staten ska vara religionsfri, något svenskar ofta har svårt att förstå.

I Frankrike är den här diskussionen avslutad för länge sen, dock har nya och andra uppstått vilket är en annan historia.
Staten är religionsfri, det innebär att de troende inom olika samfund själva får se till att religionsundervisning bibringas deras barn.

Vill man att barnen ska gå i en skola där denna är med i läroplanen finns i Frankrike sedan länge sådana skolor. I Sverige är det väl förmodligen dags att starta fler, om de inte redan finns.

Man kan i och för sig diskutera hur mycket av olika religioner som ska vara en del av allmänbildningen. Religionshistoria skulle kunna vara en del av undervisningen, men den levande religionen är en del av privatlivet och tillhör alltså familjens sfär och ansvar.

Själv tror jag att detta är den enda framkomliga vägen i de västerländska samhällena.

Att svensk kristenhet och den svenska statskyrkan haft ett långtgående inflytande i den svenska staten är ingen ursäkt. Nu är ju den relationen avslutad och då börjar naturligtvis konsekvenserna bli uppenbara.

Så, ja, bort med krucifixen i den italienska skolan - om den är en av de skolor som bekostas av skattebetalarnas pengar.

Den kultur- och religionshistoriska aspekten får belysas på annat vis.

Anonym sa...

Att svenskar skulle ha svårt att förstå att staten ska vara religionsfri (som Anonym skriver), det förstår då inte jag. Är inte det just den rådande uppfattningen?

Att staten är religionsfri, det är ur ortodox katolsk utgångspunkt, en felaktig hållning. Och om religion bl.a. är som Paul Tillich skriver "the ultimate concern", så finns ingen stat som saknar religion, ty varje stat strävar efter något som motsvarar "the ultimate concern". Må det vara individernas självförverkligande, arbetarklassens diktatur, det fri kapitalets triumf eller nationens, folkets, rasens dominans.